jvarter togs i Siringe by. Gudstjensten bivitades på söndagen i Skärstads kyrka. Iiter sudstjenstens slut uppmanades församligsboerna tt sin pastor, doktor Almqvist att bilda en filivHafdelning af Grenna skarpskyttekår. Omkring 50 personer läto anteckna sig. Det är intet tvitvel underkastadt, det ju saken vinner stor framzång inom Skärstads socken, då såväl dr Almist sjelf och vice pastor Lagermark, som ock lera ståndspersoner och några af de mest ansedda hemmansegarne inskretvo sig såsom p siva ledamötar i kåren. — Vid detta tilltälle syetvinnan Hamilton på Lyckas tillställa Grenna skarpskyttekår 100, rår såsom en gärd till minnet uf hennes aflidne man, öfverstäthållaren grefve Jacob Essen Hamilton, hvilken såsom hederslelamot hade tillhört Grenna skarpskyttekår. — Etter manöver och exercis intog kåren den på ältvis anordnade middagen, hvarefter några timmar tillbragtes under sång, instrumentalmusik och muntert glam, hvarefter hemfärden företogs: och skedde ankomsten till staden omkring kl. 9 e. m., och attackades kären ar sin kompaniehet ijtnant G. C. Hall. hvilken under högsta ledning af öfverbefälhafvaren, majoren baron F. W. Sparre, till fots ledsagade truppen på fram och återtåget. hvilket älven var fallet vid utfarten till Olmstad förlidne pingstdag, då baron Sparre sjelf ledde marschen. hvilket han denna gång af opasslighet var förhindrad att göra, men han e dock truppen den glädjen att åkande åttölja den. Det är i sanning för de unga högst glädjande och uppmuntrande att se i spetsen för tåget dessa outtröttliga veteraner, hvilka redan för 50 år sedan såsom krigare strapatserade i fäderneslandets tjenst. — Man läser i Westmanlands Länds Tidning Läroverkskollegiets ledamöter sammanträdde härstädes sistl. onsdag, för att yttra sig öfver det af presteståndet vid sista riksmötet väckta förslaget om en gemensam pensionsinrättning för presterskapets enkor och barn, deruti äfven läroverkens tjenstemän skulle liksom på nåder vinna inträde för sina enkor och barn, under vilkor dock. att staten skulle såsom grundfond för dessa anvisa en summa af 600.000 rdr, dertill stiftens numera obehöjliga byggnadskassor ansågos lemna tillgångar, under det att emeritikassorna. som äro af ålder anslagna till pensionering af åldrige skollärare, skulle till belopp af 567,348 rdr ötverlåtas såsom fond åt presterskapet. Att ett förslag. bygdt på sådana för hela läroverkskåren förnärmande grunder och fordrande derjemte en högre årsafgitt — nemligen ys:del af den blifvande pensionen — än någon annan af oss känd pensionsinrättning, icke kan tillvinna sig några sympatier bland läroverkskollegerna är naturligt, och vi kunna icke förklara de omständigheter, som förmått lärarepersonalen vid Linköpings läroverk att bifalla ett förslag. som har många olägenheter, men få eller inga motsvarande förmåner att erbjuda. Af här rande Järare uppträdde ingen enda till for för förslaget, utan skulle skrifvelse i kolle namn aflåtas till domkapitlet. med tillkännagi vande att kollegiet funnit förslaget alldeles oantagligt. I sammanhang härmed beslöts ock att en underdånig skrifvelse skulle affärdas till K. M:t med anhållan, det måtte emeritikassorna, hidanefter som hittills, få bibehållas för sitt ur liga ändamål; orkeslösa skollirares pensi ing redan innan uppnådd, i nuvarande föriutining töreskritven ålder at 65 lefnadsär och 40 tjensteår, ty med läroverkens sanna fördel kunde rcke vara förenligt att lärarne skulle, för vinnande af en tarflig bergning, nödgas tjenstgöra under en tid. som borde vara fritagen frän de ansträngande göromål, hvilka med lärarckallet otvifvelaktig: äro torenade. om detta skall blifva at någon vat signelse för lärjungarne. Vidare ansåg man önskligt, att IC Mit måtte behjerta det tvingande behofvet af en pensionsförening ätven för elemenoverkens lärare. men på billigare vilkor än al presteständet föreslagna. vare sig genom ce i civilstatens eller genom upprättande af I någon särskild, i och för hvilken någon del a I emeritikassorna kunde anvisas såsom grundfond. H — I — Från Westerås skrifves den 10 denne Med kråknedanets utgång sistlidne lördag inI trädde en blidare, vacker väderiek, och haiva vi de sista dagarne hatt ordentlig sommarvirme. Fruktträden stå i full blomma, men syrenerna tyckas ännu behöfva en eller annan dag för att kunna utveckla sina herrliga blomklasar. Rågen är i axsättning, men regn behötves för både vår iädet och gräsväxten.