Aftonbladet – 9 juni 1864, sida 2

HU IfHaL Utlijetl Vind TLA VR pPRlIPIDAG: KERARIL ER fortgår: men i den mot fjellen liggande trakten, der jordmånen är stenbunden och sandig och der det ej sällan är fördelaktigt att så på kä är den väl i det närmaste afslutad. Att göra vilkoren för produktionen lika. (Af Fr. Bastiat.) (Forts. från gårdagsbladet.) IL När man säger alt man genom en skyddsafgilt gör vilkoren för produktionen lika, begagnar man ett falskt talesätt att kläda en villfarelse i. Det är icke sannt. att en införseltull gör vilkoren för produktionen lika, ty dessa förbli, efter det afgiften är pålagd, hvad de voro, innan de pålades, Hvad afgilten på sin höjd kan göra lika är villkoren för försäljningen. Man skall kanske invända att jag här leker med orden, men jag kastar denna beskyllning tillbaka på mina motståndare; de mäste först bevisa, att pro duktion och försäljning äro liktydiga uttryc och kunna de icke det, har jag rätt att rebrå dem, att de, om de också icke leka med orden, åtminstone förvexla dem. Må det tillåtas mig att upplysa mina tankar med ett exempel. Jag antager att några spekulanter i Paris falla på den iden att slå sig på produktion af apelsiner. De veta att apelsiner från Portugal kunna säljas i Paris för 10 centimer, hvaremot de, om apelsi nerna skulle produceras i Paris, icke ski lle kunna begära mindre iän 1 franc, tillföljd af de drifhus, som blefve nödvändiga för köldens skull, hvilken ofta skulle skada denna frukt. De begära derföre, att apelsinerna från Portugal skola beläggas med en afgift f 90 centimer: förmedelst denna afgift, säga de, bli vilkoren för produktionen lika, och ostiftande kären, som alltid gifver efter för detta resonnemang, inför i sin tulltaxa en afvift af 90 cent. för utländska apelsiner. Jag påstår deremot att vilkoren för produlktionen ingalunda blifvit förändrade. Lagen har icke berofvat Lissabons sol något af dess värme eller kölden i Paris något af dess långvarighet eller styrka. Apelsinerna skola fortfarande mogna på ett naturligt sätt vid Tajos stränder och på ett konstladt sätt vid Seinens stränder, d. v. s. trädets odling skall kräfva mycket mera menniskoarbete i det ena landet än i det andra. Det som skall göras lika, är vilkoren för försäljningen. Portugiserna skola försälja sina apelsiner för 1 frane, hvaraf 90 cent. gå till den nya afgift, som uppenbarligen betalas af den franska förbrukaren. Men detta är dock ett besynnerligt resultat. På hvarje vorlugisisk apelsin som förbrukas, förlorar undet intet, ty de 90 centimer, som betalas a förbrukaren komma i statskassan. Penningarne gå till ett annat håll, men någon. törlust eger icke rum. Men på hvarje fransk apelsin com förbrukas, förloras 90 cent. eller så omkring, ty köparen förlorar dem tydli-: gen, och säljaren vinner dem obestridligen icke, emedan hans utlägg, efter hvad vi antagit, uppgår till ungefär denna summa., Jag öfverlenmar åt skyddsmännen ntt draga! slutsatser häraf. IV. Då jag lagt vict på denna åtskilnad melJan vilkoren för produktionen och vilkoren. för försäljningen, en åtskilnad, som herrar skyddsmän utan tvilvel skola finna paradox, eå har jag gjort det, emedan det Jan leda mig till att draga fram en annan, långt mera besynnerlig paradox, nemligen den, att om man verkligen vill göra vilkoren för produktionen lika, skall och måste omsättningen göras fri. I Man skall utbrista, utt det är att drifva leken med ett ord för lönat: men jag vill dock bedja herrar Bekyddsmän utt följa min. bevisning till slut, om icke af onnat skäl, : åiminstone af nyfikenhet, Låtom oss anlaga, att vi återgå till mitt sista exempel, att hvarje frausmans dagliga förtjenst i medeltal är 1 franc; häraf skall obestridligen följa, att det för utt direkt. frambringa en apelsin i Frankrike skall ber höfvas eu dogs arbete eller eqvivalent härför. hvarbmot drt skall erfordras brdtt en