Aftonbladet – 8 juni 1864, sida 3

drager till att göra kåren till det, som den bör vara.? —— 20 l UTRIKES. ENGLAND. Engelska regeringen har sett sig nödsakad ull göra en eltergift åt motsiäuderne imot lord Palmerstous politik i Kina. Den hemliga-råds-befallning (ordres in council), som tillät engelska officerare vid armen och I flottan alt ingå i kinesisk krigst enst, har I blifvit återkallad, för att ej mera för i Kapten Sechrard Osborn har med sin eskader ätervändt till England och en ord som äterkailar major Gordon ur king tjenst, är på väg till Kina. De engela fartygsbejälhafvarne på de kinesis farvattnen ha erhållit sträng instruktion att inskränka sig till att försvara fördragshumnarne och en omkrets med ungefär tretio engelska mils radie. Lord Stratiord de Redelifie interpelerade den 2 dennes i öfverhuset lord Russell om de tscherkessers ställning, hvilka al den ryka regeriugens nyligen vunna framgångar sett sig föranlåtna att oå i frivillig landsflykt. Under en mängd år, anmärkte han, ha tscherkesserna förvärfvat allmän sympati. och aktning g mod i nivgar att förs sina nationalitetsrättigheter mot en eröfringslysten makt. Tyvärr hade de nu sest sig nödsakade att gifva vika och hade föredragit att utvundra i stortantal, med fara för sitt lif och alldeles meddellösa, framför utt stanna qvar under en regering, som de hade så mycket I att) afsky. Han önskade nu veta, om lorden vore beredd att meddela öfverhuset upplys ningar i denna sak och framför allt om hvad ryska regeringen gjort för att hindra de af henne förorsakade lidandena och hvilket förfarande turkiska regeringen iakttagit. Ingen kunde utam intresse se den olycka, som drabbat tscherkesserna, ty det finns mänga omständigheter, som gifva dem anspråk på Englands uppmärksumhet, och icke den minsta af dessa omständigheter är den tapperhet, med hvilken de kämpat för sin nawuonella sjelfständighet. — Han öuskude veta, om den ädle lorden hade något emot att framlägga handlingarne i denna fråg Lord Russell förklarade sig beredd att lemna alla upplysniugar, som stå honom till buds, tilläggende, alt ämnet vore ganska pinsamt och utt han fruktade, utt man förfarit mycket barbariskt. i En författare i engelska tidningen Globe frågar, om man icke, i fall föråldrade anspråk skola återupplilvas och nyare traktater sönderrifvas, ätven borde gifva Pommern och Finland tillbaka ill Sverge och erkänna prinsen al Wasa säsom en hkaledes berättigad arfspretendent till Holstein. ITALIEN. I deputeradekammarens session den 3 d:s förklarade inrikesministern, i anledning al en interpellation af Boggio, att regeringen ej egde kännedom om att värfningar och sammandragningar af flyktingar försiggingo inom landet, men i händelse hon skulle tå underrättelse om att detta vore fallet, skulle a hon veta strängt tillämpa lägen. Skulle, såsom det berättats, en iulkförsumling verkligen komma att sammanträda uti Palermo under Garibaldis ordförandeskap, så skulle regeringen förlara i öfverensstämmelse med de grundlagar, hvilka vid dylika tillfällen upprepade gånger blifvit gillade af parlamentet. Från Venedig berättas, alt myndigheterna hos en arresterad patriot, som misstänktes för politiska stämplingar, funnit handlingar, som bevisade att venetianska centralkomiten i Turin arbetat på att söka tillvägabringa en allmän omröstning bland Venetiens befolkning huruvida den vill lyda under Österrike eller Italien. På omröstningsa listorna funnos följande ord: ?Vi vilja blitva införlifvade med konungariket Italien under Victor Emanuel. Dylika listor skulle i en stor mängd exemplar spridas bland hela folket, TURKIET. Från Konstantinopel berättas den 25 Maj, att engelska sändebudet vid konferensen rörande de rumöniska angelägenheterna, väckt det förslag att en blandad kommission skulle tillsättas, hvilken skulle administrera klostergodsen i Moldau och Wallachiet ända till dess jordegendomsirågan blitvit afgjord. Sedan äiven franska sändebudet instämt i detta förslag, hade konferensen antugit detsamma, samt förklarat de sednaste tilldragelserna i Bucharest såsom om de aldri timat. Fuad pascha har uppgjort en budget som gtiller Portens finanser i fomnvigt.