Aftonbladet – 8 juni 1864, sida 2

omen från den trognaste af hennes tjenare, och fråga henne vid hvilken tid jug kan hoppas att bli mottagen på hennes tödelsedag, hvilken det der lapprit, som du I nar henne, skall visa att jag inte fi Kammarjungfrun försökte med a att rodna, utan att dock den sydliga, rika färgen på hennes kind ville antaga en djupare skiltning; hon slog derföre saken ur hågen och såg honom rakt i ansigtet med sina djeriva, svarta ögon, medan hon sv rade: Ni har säkert glömt att i dag är test, och att ingen dum, som verkligen är en dum, åtminst ne Rom, 1 dug kan ha tid till någonting annat än gudinnans heliga mysterier. Placidus slog till ett gapskratt, och det var eget att se huru hans skratt skrämde dem som bemärkte det. Automedon bleknade, och älven kommarjungfruu tycktes för ett ögonblick bragt ur sin fattning Jag har hört talas om dessa mysterier, min vackra Myrrhina, sade han, och hvem har inte det? De romerska damerna hålla dem litet afundsjukt för sig sjelfva, och i alla händelser är det för vårt kön bäst att de göra det. Emellertid återstå ännu några solljusa timmar innan Egyptens kyska ceremonier gerua kuuna börja. Vill inte Valeria taga emot mig under tiden? Ett mycket skarpt och uppmärksamt öra skulle i tribunens röst kunnat upptäcka en lätt darrning, då han uttalade den sista meningen; den blef ej heller obemärkt af Myrrhina, ty hon visade alla de hvita tänderna i sin stora välformade mun, medan hon med en otrolig tungfärdighet uppräknade de olika bestyr som upptogo dagen för en romersk dam på modet, SQmöjligt! utbrast hon. Hon har inte ett enda ögonblick ledigt från nu till solnedgången. Först och främst skall hon spisa middag, så skall hon ta sig en fäktlektion, :å ett bad, så skall hon kläda sig, så kommer bildhuggaren för att modellera hennes hund, och så målaren som ska måla hennes porträtt, och Få ska hbön profva de nya gre