Aftonbladet – 6 juni 1864, sida 3

Om den verkställda inspektionen öfver folkskolorna (Ur Posttidningen.) (Slut från lö Afven i alseende på undervisningen i skrifning och räkning är man ännu långt ifrån målet. Denna undervisning är ännu alldeles icke så allmän som lagen stadgar. I en del orter, såsom Skåne, slättbygderna af Upland och Östergötland, Nerike m. Il. och särdeles på Gotland befinnes väl, sta delen ut de vid pektionen närvarande barnen njutit undervisning i skrifkonsten, men i andra orter har knappt hvartannat al dem fått öfning i denna högst nödvändiga färdighet. De tta sednare intr far isynnerhet i sådana trakter, der tlyttande skolor äro de allmännaste, ex. i Wermland och Småland. Med undervisningen i räkning är förhållandet ännu sämre: antalet al de vid inspektionen närvarande som der ehållit någon undervisning, sjunker äfven i de b pdda landskepena til hälften och derunder. i vissa skvgsbygder ända till en fjerdedel at barnens antal. Knudast på Gotland hafva nästan alla barn blifvit öfvade äfven i räknen. Mjeliva sättet, hvarpå undervis-: i dessa ämnen meddelas, lemmar ock inhet mycket öfrigt att önska. De nu nämnda läroämnena, tillika med ölningen i sång, hviken icke på langt när förekommer så allmänt som den bo de, omfatta det matl al kunskap hvilket sizdgarne föreskrifva såsom förbindande för alla, och hvilket derföre vanligen benämnes minimum. Af det onförda visor det redun. att ett stort avtal bara i skolorna aldrig uppnått detta minimum och att utseende på dem skolstadgans ford: nas ouppfylld. I detta afseende gi ek ttranden en visshet. som förut saknats. Med det undantag för Gotland; som blifvit anfördt, stannar, euvligt dessa yttranden, äfven på de eljest i afseende a: tolkundervisningen höst lott: le orterna, en j tredjedel eller en fjerdedel af barnen untia minimum. Men det tinnues inistrikter, om hvilka det uppgifve alt ett vida betydligare antal af barnen icke uppnått detta minimum, Fadanv yttrandev giva vid handen, huru Jängt och huru ibärdigt sträfvande ännu återstår för folksko-. lan, Innan hon hinner sitt mål De, många Jjusa undantagen likväl, att detta sträfvande icke bör vi ledsagadt af misströstan, och medvetandet af folksko-! lans vigt och betydelse synes redan hafva gjort sig väg med så mycken styrka, att styrelsens bemödanden för att bereda ett bättre tillstånd kuuna hos skolråd och ae erhålla ett stöd, utan hvilket de icke skulle förmå att uträtta hvad de böra. När ett så stort antel aflärjungar stannar under det föreskrifna minimum, är det lätt all sluta, det endast få kunna höja sig öfver detsamma. Detta bekräftas också helt och hållet al de lemnade uppgifterna Modersmålet, fädernestandets jordbesk 2 och dess historia, geometri och natur a intaga hållande till det hel endast ett inkränkt rum inom folkundervisningens omide. Inom intet ins spektionsdis strikt har det förstnämnda bland dessa ämnen blifvit meddeladt åt en fjerdedel ibland lärjungeantalet: de tvenne följande hvilka jemförelsevis allmännvast förekomma, i flera distrikter ät en sjettedel eller en ättondedel af dem. och de tvenne sistnämnda ämnen I allmänhet ät ; ännu färre. Äfven här gör sig för öfrigt amma skilnad märkbar och gällande som örut blifvit anmärkt i förhållandet mellan de af naturen mera gynnade orterna och de bygder, som hafva större naturliga svårigheter att bekämpa. i 1 afseende på metodiken eller sättet att behandla alla dessa ämnen, på hvilket unI I I dervisningens mer eller mindre bildande kraft väsentligen beror, gäller samma an märkning som i det föregående redan blifvit vjord i afseende på andra. Mycket återstär ) ännu i detta vigtiga mål att förbättra, och! en sådan förbättring bör hufvudsakligen utgå från seminarierna. i En brist som genast faller i ögonen och som har en ganska menlig inverkan på skolI arbetets gäng är den oriktiga ordningsföljd, ) i hvilken läroämnena inom skolan förekomma. ; I I Undervisningen i den bibliska historien kommer ofta sednare än den kateketiska undervisningen; barnet får icke börja öfva sig i! att skrifva eller räkna, innan denna sietnämnda undervisning redan blifvit genomgången, och de ämnen som öfverstiga mi-; nimum, anses vara, derföre att de icke beämdt fordras af alla. olämpliga läroämnen, innan undervisningen i dem som hafva denna vitre egenskap, blifvit förd till slut. En erinran i detta hänscende torde i hög grad vara af behofvet påkallad. Redan folkskolestadgan utstakar för undervisningen ett högre ! mål än det nu i allmänhet uppnår: en kref tig uppmaning att icke stanna på vägen till detta mål innehålla de nya, sedermera utkomna författningar, som lägga i kommunernas händer den vigtigaste delen a af deras eona angelägenheter; för landets framtid är! en sund och gedigen folkbildning af så stor vigt, att ingen vidare utveckling ef denna mening kan vara erforderlig. Sannolikt skulle, vid de förhållanden inspektionsberättelserna gifva vid handen, meddelandet nu genast af sådana föreskrifter, som omedelbart röra det inre af undervis-! ningen och hvilkas genomförande till följd af sin natur fordrar mera tid, såsom nära sammanhängande dels med lärarebildningens dels med läroböckernas beskaffenhet, föga j kunna leda till det åsyftade målet. Till dess Je förbättringar som i detta hänseende äro ef nöden, kunna hinna förberedas och geomföras, torde till en början vissa föreskrifter i afseende på den yttre anordnin sen af skolarbetet vara både af behovet påkallade och för framtiden vigtiga. 1 Med undervisningen står i närmaste samnanhang beskalfenheten af materiel och losel för densamma. I det sednare hänseen-; iet fiones väl, att nya skolhus i stort antal plifvit uppförda. men dels fattas ännu månge. en på sådana ställen der de äro högst behöfliga, dels äro en stor del af dem som tinAR Yr nala litet ändamäålasenlioa — På fara