Barnet ser på oss och jollrar på sitt ege intagande sätt. Schultz taller in med ev djupsinnig ann ing, som genast fram kallar en liflig diskussion, hvari Mino tage parti mot sin man. Detta märkliga uppträde eger rum i vå så kallade hall, ett ofontligt galleri, bvares gemmalmodiga möbler, sybågar, brodejic: och konstverk trängas, elt rum som på en gång är arbetsrum, musiksal och muxeum. En veranda, nästan öfverväxi ef blymmor leder ut till frädgärden. Der: om aftnarne för att njuta afil dog I parken är allt iugn, stillhet. tystnad, och den kärlekefulla naturen s för oss med sin Ma doft. Lo Hvad läser Gu,min vän? sade Diane då hon så mig ifrigt upptagen af. ett vidlyftigt manuskript. Några bref. sora jag för tre år sedan skref tillWilhelm. Jag har begärt dem tillbakå af honom. Diane kastade en orolig blick på doktorn: On vissle att jag ämnat låta Schultz. som n är alldeles frisk, genomgå ett sista ai görande prof. Jag vill, för ett befästa honom i sin tro på sig sjelf. låta honom se huru olveklig han varit. Om han uthärdar Jetta utan själsskakning, är hon för alltid NN om att ej behöfva frukte något återfall, Men i det ögonblick då jag sknlle våga det afgörande steget, darrade jag likväl. Och för att pröfva faran, genomläste jag först dessa blad, der mitt hjerta ännu klappar. synes det mig nästan! Men knappt hade jag börjat denna läsning förrän en besynnerlig föreställning grep mig. Dessa nästan glömda tilldragelser, framträdde nu helt heigt i ett förunderligt ljus: de föreföllo mig Re ma vi Oo