Aftonbladet – 30 maj 1864, sida 3

Hvari ligger då orsaken till Schweiz storc industriella utveckling? (Forts.) armerad Underrättelser från Daumark. De sednaste underrättelserua från Jutland innehålla intet väsentligt nytt om fiendens uppträdande, hvari ingen synnerlig förändring synes ha egt rum. Isynnerhet fortfara preussarne imed förföljelsen mot rekryterna och hota till och med att sh om krigsfångar till Spandau. S karne synas fortfarande uppföra sig bältre och mera humant; såsom ett exempel hä på berättas från Veile att den österrikiska musikkåren och stadens sångförening gemensamt ämnade ge en konsert tilk förmån för danska sårades och fallnes efterlemnad I Berl. Tid. skrifves: Det torde, enli; hvad vi hört, under alla omständigheter bli svårt att komma till en öfverenskommelse med det preussiska öfverkommandot om utförandet af vapenhvilans bestämmelser, ty proussiska högqvarteret är förlagdt till Flensorg eller i hvarje fall till en annan plats i hertigdömet Slesvig, och general Moltke, som af Wrangel utnämnts till kommissarie, har gått samma väg, så att i Jutland ej finnes någon preussisk befullmäktigad, med hvilken den danske regeringskommissarien kan förhandla? i Från Flensborg meddelas, att en deputation från Vesterha ne uppvaktat civilkommissarierna för att anhälla om dessa else7. Den till civilkommissarierna öfverlemnade adressen slutar med den begäran att ?den höga civilöfverheten för hertigdömet Slesvig välvilligast så snart som möjligt måtte draga försorg om att ön Sild icke blott i kommersielt utan äfven i statsrättsligt och administrativt hänseende åter fullkomligt förenas med hertigdömet Slesvig, och att de aldrig må tåla att vid de allierade makternas slutliga afräkning med Danmark eller vid en eventuel delning af Slesvig i en tysk och en dansk hälft vår kära fäderne-ö Sild helt och hållet skiljes från det dyra fosterlandet SlesvigHolstein och inkorporeras i Danmark.? Säsom stöd för sin begäran framhålla de, att Sild är dörrvakterskan för de vigtigaste vesterifrån in i hertigdömet Slesvig ledande vattenöppningar och vattenvägar.? Enligt Fyens Stiltstidende tillverkas för närvarande i Neuminster för pretendentens räkning ett stort parti kläde, tör hvars betalning humburgska köpmän gått i borgen. Så länge — yttrar tidningen — de begge stormakterna stå på haltön med sina härmassor, är det naturligtvis ej fråga om någon slesvigholsteinsk här; men om det fall skulle Inträffa, att ett europeiskt krig bortkallade Preussens och Österrikes härar från halfön, så skulle efter all rimlighet hannoverenska och andra småtyska trupper göra ett försök att upprätthålla det af Preussen införda tillståndet i hertigdömena, och då skulle en slesvigholsteinsk här på ett tiotusental man, förstärkt af turnare och dylikt utskott från hela Tyskland samt försedd med vapen och högre officerare från Berlin kunna få sin betydelse. Det måste ara på en sådan möjlighet pretendenten förbereder sig. Såsom ett bevis på — heter det i Berl. Tidende — huru Preussen börjar känna sig hemmastadd i ledningen af holsteinska angelägenheter och betraktar dem som sina egna, förtjena dess förberedande arbeten för den nya slesvigholsteinska kanalen särskild uppmärksamhet. om medlemmar af Berlinerkomiten under v. d. Heydts ordförandeskap till denna plans befrämjande nämnas flera bekanta handelsfirmor. Komiten ämnar förstärka sig med ansedda och invflytelserika medlemmar i Hamburg, Läbeck, Stetlin, Danzig och Königsberg. Kanalen skall gå från Eckeroförde öfver Rendsborg till 5:t Margarethen vid Elben (1 milöster om Brunnsbittel), ha 30 fots djup och :nskäras så i terrängen, att den ej behöfver någon enda sluss, med undantag af en vid utmynningen i Elben till värn mot flodens högvatten. Medan preussiske handelsministern låter verkställa förarbeiena på preussiska regeringens bekostnad, skall komiten samla de nödiga materialierna till en ungerlig beräkning af företagets rentabili det eventuella antal fartyg, som kommer alt passera kanalen, aesuranspremiernas nedsättning vid den förväntade större säkerheten och den tid, som för skeppsfarten besparas genom att undgå kringseglingen af den danska balfön. På ett i Fredriksborg hället möte har beslutats en adress till konungen från Nordelland, i hvilken undertecknarne uttala icke blott som sin, utan säkerligen äfven såsom hela danska folkets enhälliga önskan att vapenhvilan ej förlänges utöfver den 12 Juni på de nuvarande vilkoren?, och hvari de erbjuda H. M:t all den hjelp da banna lansna ll att manhet fortsättande