Aftonbladet – 28 maj 1864, sida 3

Article Image
faltigvärdsstyrelse för afhjelpande af uppgitvet tillfälligt behof, betraktas såsom egentligt fattigunderstöd och hafva inflytande vid bestämmandet af den understöddes försörjningsort? 531. D:o. Kan, med tillämpning al 25 Hi k. förordningen om fattigvården i riket den 13 Juli 1853, ett före samma för ordnings utfärdande antaget, men sedermera icke förnyadt fattig sreglemente, emot en del socknemäns bestridande, vara förbindande? 52. Köpesummas fördelning. Har, sedan köpesumman för en af flera delegare gemensamt försäld jordegendom blifvit liqviderad och utan anmärkning fördelad, delegare rätt till talan emot grunden för köpesummans delning, och äro öfriga delegare skyldiga att återbära hvad de efter samma delningsgrund på köpesumman uppburit? 53. Dagstifmingsärende. Om anmälan af issnöje emot sådant af domstol i invändningsfråga meddeladt beslut, mot hvilket klagan icke får annorledes än i sammanhang med hufvudsaken fullföljas. 534. D:o. Om bestämmande af viss tid för doms afkunnande i rådhusrätt. D:o. Om sättet för tämnings delgifvande åt byalag. — JIKort afhandling om brulksbokhälleri af S. H. Samuelsson, är ett litet häfte, i hvilket man finner på ett enkelt och klart sätt framställda och förklarade de principer som ligga till grund för de vanligast använda metoder för bokföringen å bruksegendomar, jemte tydliga och lättfettliga för klaringar öfver den i bokhålleriet bevagnade termi nologi. fattaren har, synes det oss, på ett gans ska tillfredsställande sätt löst den uppgift som han föresatt sig med detta lilla arbete, nemligen bibringandet af en klar uppfattning at det, som med bokföringen egentligen åsyftas, Utländsk Litterator. psis Evangelica. Ex quattuor evangeliis orine chrohologico concionavit, brevi commentario illustravit. ad antiquos testes denuo recensuit C. Tischendorf. Ed. altera emendata. Lipsi 1864 Detta klassiska verk har nu fått sin andra förbättrade upplaga. Allt vitinar om den största noggranhet och om sorg i de minata enskildheter. I företalet afhandlas bland annat Jesu födels tidpunkten för hans offentliga framträdande och ; den tidrymd detta upptog. Lika stark Tischendorf är 1 textkritiken. lika försigtig och konservativ är han i den historiska kritiken. Likvälj uttalar han hi Matthei evangelium ej kan vara skrifvet af ett ögonvittne. I allt det faktiska träffar man hos denne forskare den pålittgaste vägledning. Men i det omöjliga hjelper ingen pålitlighet. Det visar sig ock genast i början af denna synops. Det råder bland teologerna en olöslig strid om huruvida de vise männen kommo till Jesus före eller efter det han blef framburen i templet. enligt Lukas. Tisehendorf antar det sednare härvid möter den svårighet, att frambiärandet i templet skedde först efter reningsdagarnes slut, således 6 veckor efter födseln (enligt Lukas): men enligt Matthaus inställde sig de vise männen genast rr? Jesu: var född och frågade efter den nyfödde judar. nes konung. Besöket skedde enligt Math. Betlehem, der denne evangelist låter Jesu för drar ursprungligen bo och först efter flykten till Egypten låter dem bosätta gi Nazareth af fruktan för Arkelaus. Lukas låter dem åter ursp angligen bo i Nazareth, och endast af en tillfällighet under en resa blef Jesus född i Betlehem. När således Jesus blifvit framburen i templet i Jerusalem, hade ju hans föräldrar ingen anledning att vidare stanna i Betlehem, utan återvände väl till Nazareth. såsom ock Lukas tydligen säger 2: 39. Men lika stor svårighet möter, om man låter fraombärandet i templet ske före vise männens ankomst. Ty vid detta frambärande berättar Lukas, att Simeon, som hade fått uppenbarelse af den hel. ande, att han i ke I ST UNO) I NM skulle se döden förr än han hade sett He . öppet i templet höll sin lofsång ias och alt profetissan Hanna tatill alla dem som-:i Jerusalem äntade förlossning, hvilket vil vi ga största delen af Jerusalems invånare, enär Messias då var allmänt väntad. ehuru i föga andlig mening. Men i ant fall hade Herodes väl ock sport något om saken och ej först fått veta den af de vise männen, som, enligt Matthaeus, kommo för att tillbedja den nyfödde judarnes konung, och af Herodes fingo uppdrag att utspeja barnet, hvarvid Matthwus anmärker, att Herodes vardt förskräckt och hela Jerusalem med honom? (Lukas har en helt annan föreställning m Jerusalems sinnesstämning). Må man då rligt erkänna. hvad ändå hela verlden ser, att sådana (och många andra) uppgifter äre idiga och ej kunnahopjemkas eller synoptliseras. Kahnis yttrar härom i sin dogmatik: Man uppreser sig mot sanningen, om man ej här i bisaker vill erkänna oriktigheter. Enligt Lukas är Jesu föräldrars hem Nazareth; en let Matth. kommer den från Egypten återvände Josef genom Guds ilda befallning till Nazareth. Som orden yda hos Lukas, medge de hvarken före eller efter frambärandet i templet en flykt till Egypten. Den anledning,, som enligt Lukas kallar Jesu föräldrar till Betlehem. den af Augustus under Cyrenius påbjudna skattskrifningen, är oförenlig med uppgiften, att Jesus är född under Herodes. Man borde en gång upphöra med äfventyrliga utläggningar häröfver mot det oundkomliga faktum, att enius först efter Arkelai död blef rokonsul. Berättelsen om vise minnens stjemna ! åter sagolik och för betlehemitiska barnamordet finnsingen af denna berättelse oberoende urkund. Emellertid visar sådan olikhet i uppgifter, att Matthaeus omöjligen kan ha författat det efter honom benämnda evangeliet, eller åtminstone att Lukas ej kunnat anse honom för dess författare; ty i sådant fall är det otänkbart, att Lukas skulle ställt sig i strid med Jesu apostels uppgifter. Annu mycket svårare är att hopjemka Johannes med de tre första evangelisterna; också börjar den mening göra sig alltmer gällande, att den amla harmonistiska synoptiken sett sina bästa agar och sjunger på sista versen. Chris den funne M lade om Je — Richard Wagner i Mänchen. Den unge konungen af Bayern har inbjudit denne k tidsmusikens förkämpe att slå sig ned i Mi med ett årligt underhåll af 1200 gulden.

28 maj 1864, sida 3

Thumbnail