Aftonbladet – 28 maj 1864, sida 3

ställer han för egen del några betraktelser. jdem vi tillåta oss att här Hergifva. Han ytt r: Gör man sig slutligen den frågan, hvaruti egentligen det allmänt erkända företräde ligger. som i våra dagar så torde den i främsta rummet franska nationallynnet, som är s da goda so Idater. I yttersi äran s att b för så I nation utmärker den franska armån. få sökas i det rdeles lämpligt m personlig utmär har fransmannen en hög tanke om sin egen tap: perhet. La gloire, se der ett ord som mest fram. allar hans entusiasm och hvartill hans förmän aldrig förgäfves vädja. En lång följd af segrar har bidragit att öka såväl hans tillfö sina vapens lycka som sf gt till fvan efter häfdandet af vunnen ära. Glad, liflig och föga uppskattande hemmets och husliga härdens behag, bibehåller han lätteligen under fältlifvets fö kelser sitt mod och sitt friska lynne, Man har velat påstå att franska armåns entusiasm behöfver för sin tillvaro ständiga enda motgång är till a framgångar och att en cklig för att nedstämma den. Men man har i sednaste tider sett huru till exempel på Krim, dit armen kom, säkerligen utan ntt vänta ett så ihärdigt motstånd, fransminnen doc ser af må eiler ens g draget i dera under alla motgån Idiga slag aldrig för dtigheten, som utgör det utm s karakter. Också ledo fr och försakellorade modet rkande ransmännen här vida mindre än engelsmännen. Franska soldatens fyndighet och i hvad läge aldrig handfallen. och söker förbättr gör bristen mindre kännbar han än befinner sig, blir han Han leker med sjelfvan den sin ställning med huru ringa medel som än dertill erbjuda sig. Afven i fred uppenbarar sig denna förmå och den, som besökt ett franskt läger, ga att arrangera, rar icke kunnat undgå attt märka huru trefligt soldaterna inrättat åt sig. Mö der, har ett stort inflytande på ska hären. Chapre båton de Mc digt före: char fvar Ie utsigt fråntoges honon armån vara hvad den ä stämdt nej. fren v måns fö utvägar att förse att hastigt kunna Dess effektiva styrka uppbringas till närmare mentena hälles truppen i bytet af garnison bidrager igheten för soldaten att uppnå hög rteringen och de ; ntligt bidragande till den eträde framför andra. Af of all man finna huru allting i de min r ordnadt och förberedt, för att in den med sina förnödenheter och re gra: andan iden franon sac le om stänr frane Om denna skulle då slen franska i våga svara ett betronr nisationen äro nska aranstäende a detaljer armen ega fv från fredstill krigsfot. an, rut är nämdt. Vid regening. Omöröka dess lättrörlighet och gifver den ölninginppbrott och ma Be ilet är j allmänhet bildadt och militäriskt kunnigt. Vid officerarnes undervisning vilja vi skolorna utgör ett : ärskildt påpeka det nyttiga studiet af krigsfö: altning och krigsl tiftning. som vid militi hufvyudämnena. Laretraite foreee eller det tvungna atskedstagandet vid en viss ålder hindrar fordran otjenliga samt öppnar väg för yngre förtje Ordspråket Kronans kaka tr liten, men dr gäller isynnerhet i Frankrike. Såv äl under etid som efter den dagliga bröd sig tillförs tjer nla och till betå vid armen ter. att en del g officerare qv in mma har militären sitt adt. Han vet, att om han blesseras eller eljest i tjensten förlorar förörj mågan att fö Om han dör och efterlefvande i sig, åtager sig staten honom. sitt land, förs barn. — Ge nom det :nbefallda jer det hans enka uteslutande nyttjandet af uniformen, den gemenaftonnöjet å te ckonomiskt s mma mathällningen, det för billigt p arne m. m., iiro utgifter na på ett t reglerade och frestelserna till slöseri betydligt förmi Slutligen finnes franska armens fö krigsvana och dess många vunna segrar rund för de franska reglementena och mi njutna skade. nnu en mäktig orsak till träfflighet . nemligen dess Till örfattningarne samt för organisationen af armen ligger en krigserfarenhet, som intet annat land eger.