Aftonbladet – 28 maj 1864, sida 3

— —-S—— Rältegångsoch Polissaker. Cederbergska målet. Advokatfiskalsembetet i Svea hofrätt har nu afgifvit slutpäståenden uti det från polisen remit terade målet angående snickargestllen August Bernhard Cederberg. angifven och häktad för att söndagen den 6 sistlidne Mars hafva burit våldsam hand å polismästaren Wallenberg. Efter att hafva framställt en resumå af angilvelsen och vittnesmålen, yttrar sig slutligen allminna ä aren sälunda: Vid öfvervägande nu al hvad sålunda och i öfrigt i målet förekommit, finnes vara till fullo utredt. att ofvanberörde afton. den 4 sistlidne Mars, då större folkhopar å allmänna platser i hufvudstaden genom hurrande och tkrinnde störde lugnet och allmänna ordningen samt vägrade efterkomma polismyndighetens bud att skingra sig, tilltalade Cederberg uppehållit sig bland dessa folkhopar så väl å Brunkebergs torg, som en, sednare på aftonen, å Gustaf Mdolis torg. samt att, efter det en folkhop, som från Blasiholmen stojande följt efter hr polismästaren W lenberg till Gustaf Adolfs torg. framträngt nära intill den der posterade vakten, i hvilkens granskap bemälde hr polismästare tagit plats, Cederberg. medan hr polismästaren der var stående och vänd emot ingången till vaktrummet, bakifrån tillfogat honom ett slag med handen. I fråga åter om Cederbergs afsigt härvid, likasom beskaftenheten i öfrigt af detta våld, har undersökningen icke lemnat någon sådan uppysning, som, emot Cederbergs enstiändiga fö nekande. berättigar till antagande, såsom lagligen styrkt, att han haft fullt uppsåt att å hr polismästaren bära våldsam hand, eller att slaget varit att hänföra till annat än en stöt eller häftigare knuftning. utan har deremot Cederbergs uppgift, det han, under bemödande att komma ur trängseln, ofrivilligt råkat att slå eller stöta till hr polismästaren, den i skulle hafva känt. vunnit någon trovärdighet fo hvad tva vittnen härom sammanstämmande intygat. Vid dessa förhållanden synes alltså tilltalade Cederberg icke vara lagligen förvunnen att under berörda upplopp hafva uppsåtligen förgripi g å hr polismästaren Wallenberg och följaktigen icke hafva för sådan gerning gjort sig till svar saker; men emedan Cederberg, ehuru anstiftare eller anförare al upploppet, likgerom sitt förhållande i öfrigt. måste anses it deri delaktig. yrkar jag härmed, å embetets vägnar. det Cederberg derför måtte dömas att böta i enlighet med 8 7 kungliga förordningen den 6 Februari 1849: hvarjemte Cederberg torde varda ålagdt att till vittnet Lindqvist utgifva af honom för inställelsen så väl i Hungliga poliskammaren som rådhusrätten fordrad ers