Aftonbladet – 27 maj 1864, sida 3

Hona! Hl den Arpimska adressen, hvilken enligt hvad förut nämnts, begärt Slesvig och Holsteins anslutning till Preussen. I Jutland dels förberedas och dels cirku lera adresser till konung Christian, hvilk: uppmana honom att ej ingå på en förläng nug af den vapenhvila man vill påtving: Danmark, utan tvärtom framhärrda i sjelt ständighetskriget, hvars uppoffringar jut ndarne säga sig hellre vilja underkast: sig, än att vara undertryckta af en mot de ras nationalitet fiendtlig makt. Dagbladet meddelar åtskilliga från olik delar af Jutland redaktionen tillhandakomnt ,skrifvelser, uv hvilka vi återgifva följande utdrag Från Aalborg skrifves den 18 dennes: Preussarne respektera alldeles icke den a: de neutrala makterua 0ss påtvingade vapenhvilan, och så framt icke regeringen uppsammar och vid sjelfva konferensen I framlägger de hevisliga fakta, hvilka öfver. (allt i Jutland kunna dokumentera det trotHösa brottet mot ingångna förpligtelser, så skall mycket snart ett tillstånd framtvingas, då befolkningen med våld måste motsätta sig preussarnes laglösa beteende: det skall då komma till ec kouflikter. Af bevisliga fakta härifrån staden och trakten deromkring vill jag blott omtala, att en borgare i sitt eget hus blef af trenne preussiska soldater förd till en officer och der hotad med prygel, emedan han ej ville lemna mat till en arrestant: mannen hade mycket riktigt uppfattat saken så, att en dast den civila danska öfverheten kunde befalla öfver honom. I går togo 6 preussare med väld en båt och rodde till ön Egholm, onktadt det är uttryckligen förbudet; då den embetsman, som har uppsigt öfver färjväsendet, gjorde invänningar häremot, blet an insulterad och hotad med arrest. Sockenfogden uti Mou har i vitinens närvaro blifvit genompryglad, emedan han, på order af sina flörmän, vägrat utskrifning af vagnar o. s. v. På detta sättske dagligen ONergrepp af alla slag, och befolkningen skall slutligen tvingas att skaffa sig sjelf t, i fall detta tillstånd skall fort längre och möjligen än ytterligare fö gas. I ett bref från Skive heter det: Preussarne ha nu begärt sängar till hvar och en af de inqvartierade soldaterna; 500 sängar i en så liten stad som vår kunna naturligtvis ej anskaffas utan stora uppoffringar å invånarnes sida. De ha förbjudit oss att hissa vår kära Dannebrog; de förvägra rekryterna att afgå till sina mötesplatser, och de förbjuda invaliderna att gå klädda i sina unitormer. För dylikt är man utsatt under ?vapenhvilan; hvad är då — med afseende på vår ställning — skilnaden mellan densamma och kriget?? En korrespoudent från Ebeltoft skrifver bland annat: ?Sjelfva krigets tryck hvarken har eller kan ännu för det första belaga oss modet; men vilkoren vid den ingångna vapenhvilan, genom hvilken allt är uppoftradt för att intet erhälla, kunna just ej bidraga till att upprätthålla detta, ty derefter skulle man frestas att tro. det regeringen redan kände sig beredd att med hull och hår gifva sig i sina bödlars våld, och åt en sådan tanke vilja viblott ogerna lemna rum. Jutlänningarne ha visserligen klagat öfver sina våldsmäns tyranni; men någon uppmaning till regeringen att för dessa våldsbragders skull tillköpa sig en vanärande fred å tout prix har gudskelof ännu hvarken offentligt eller enskildt uttalats af någon sann och äkta jutlänning. De betryckta jutlänningarnes? ställning skall således åtminstone ej af reseringen kunna begagnus såsom något skäl för dess eftergitvenhet gentemot blockadfrågan, lika litet som den kan åberopa, att den sökt lätta vår betryck? genåm att förmå die alliirle Armee att betala hvad len förtär; ty då förplägningen, såväl som ult annat, sker och lemnas på kredit och betalningen lämpligen kan upptagas under ubriken osäkra fordringar, så kan jag ör min del endast ee en tillökning i det, om regeringen vill gifva utseende af en ättnad.? Åfven i andra afseenden än de här ofyan våpekade anföras klagomål öfver de tyska ruppernas brott mot bestämmelserna i va;enhvilan. Så införes t. ex. öfverallt cen-: ur å tidningarne; fartyg, som lastas med: vafre, få ej tillåtelse utt afgå, under den örevändniung, att hafre måste räknas bland ! ;rigsförnödenheter, och det påstås till och! ned att preussarne ogeneradt begagna vawenhvilan för att draga till sig förstärkninvar, väl endast i små afdelningar och under em of örstärkningar, fom möjligen kunna växa beydligts —. I Fredericia Avis edan i midten af uäunErsatzmannsehaften?, men likväll; . som varit förbjuden , men nu åter bör5 ( f 1 i j i 1 at utkomma, skrifves: Att Landssoidaien: ch de ö:riga monumenterna ännu stå, hars nnorstädes blifvit berättadt. som ettls uriosum kunna vi anföra, att då en högt i tående preussisk militär nyligen var här, !) 1 S t 1 L l 1 1 ef inskriptivaen på Landssoldatens? fottycke öfversmord med mörk färg: sedan reussaren rest, aftvättades färgen genpst, ch nu står der åter med gyllene bokstäfer: 6:te Juli 18495. I Fästningens Lb ng består nu uteslu-!; ange ar re, nemligen något artlpl samt 12 h TI00 man af det mfanter