Aftonbladet – 24 maj 1864, sida 3

Article Image
Rättegångsoch Polissaker. Ransakningen om polisvålden. Vid rådhusrättens sjette afdelning fortsattes förlidne lördag ransakningen med de poliskonstaplar, hvilka äro anklagade föratt under Marsuppträdena hafva våldfört sig å åtskilliga personer, dels utom dels inom hus. Sedan föregående järtegangsdagens protokoll blifvit justerat, uttryckte ordföranden sin förundran öfver att konstapeln Kyhlberg var iklädd uniform, enär han vid första undersökningen i poliskammaren blifvit suspenderad. Kyhlberg förmälde härå, att han den 25 Mars ånyo fått börja tjenstgöra. (I beslutet om suspensionen hette det likväl, att Kyhlberg skulle suspenderas från tjenst och lön intill dess ransakningen om de af honom begångna våldsbragdarna blifvit afslutad). Förutom de förut handlagda målen om vålden mot bröderna Bolin, betjenten Pettersson, handlanden Kessler, bokhällaren Schitze, skomakarmästaren Ganer, restauratören Duner, porterförsäljerskan Andersson och slagtaren Jonzen tillkommo nu trenne nya remisser, rörande de å Södermalm föröfvade våldsbragderna mot stadsfiskalen Heine, timmermannen Ljungdahl och åkardrängen Johansson. De trenne sistnämnde fingo nu afgifva berättelser om förloppet vid de af dem angifna hä; delserna. Som deras angifvelser äro förut offentliggjorda återge vi dem nu i största korthet. Hr Heme hade den 8 Mars omkring 11-tiden på aftonen, vid gåendet till sin å Södermalm belägna bostad, blifvit ä Götgatans östra trottoir, och ungefärligen midt för S:t Paulsgatan, af flera konstaplar, jemte en dem biträdande civilklädd person, öfverfallen med en mängd slag ochsparkningar, så att han deraf förlorade sansen. Samtidigt med våldets början hade hr Heine förnummit utropet: Du skall ha stryk din djefla tidningsskrifvare. Sedan hr Heine åter kommit till sans hade han frågat efter sin hatt, hvilken under våldet fallit af. Någon af konstaplarne hade då satt hatten på hr Heines hufvud; men hatten hade dervidvarit fylld med gatsmuts. Då hr Heine bland våldsverkärne endast igenkände konstapeln Kwhlberg hade han frågat denne om anledningen till ett sådant beteende; men derunder hade hr Heine erhållit flera slag och sparkar, och då han slutligen skulle försöka att undkomma våldsverkarne; så pass fort som hans af blodförlusten och sanslösheten medtagna krafter det tilläto, möttes han af en konstapel, som kom från motsatt håll, (uppifrån Götgatan) och trakterades äfven af denne med battongslag. Timmermannen Ljungdahl hade samma afton, och ungefär vid samma tid som nyssbeskrifna händelse passerade, kommit gående från sitt vid Götgatan, i samma hus som källaren Hamburg belägna hemvist. för att bege sig till en accuchörska, emedan hans hustrus tillstånd fordrade tillkallandet af en sådan. Vid hörnet af Götgatan och S:t Paulsgatan hade han funnit ev samling poliskonstaplar och deras biträden. Öf. verkonstapeln Mwhr, som tfven befann sig bland den uniformerade hopen, skyndade fram mot Ljungdahl och tilldelade denne med en rörkäpp ett slag i ansigtet. tvärs öfver ögonen och näsan, hvarvid denna började starkt blöde. Ljungdahl tillfrågade då öfverkonstapeln Muhr, som han ersonligen kände, om denna ej visste någon hut. Muhr skyndade då ned till den nära stående polisbopen, hvarpå ur densamma framSprungo tvenne poliskonstaplar. hvilka, under et Tjungdabl tog till flykten S:t Paulsgatan fram till Repslagargatan, förföljde honom, utdelande flera battongslag. Åkardrängen Johansson hade under gåendet från staden, och vid passerandet af den farliga plats der de andra båda vålden föröfvades, blifvit äfvenledes af öfverkonstapeln Muhr anfallen och slagen med en rörkäpp. hvarefter misshandlingen fortsattes af konstaplar intill dess polis: kommissarien Norlin yttrade, att Johansson icke tålde vid mera stryk. Under den Johansson öfvergångna misshandlingen hade han i det närmaste förlorat sansen och slutligen måst medelst åkdon transporteras till närmaste fälteklrsstuga. Alla tre målsegandena förmälde att de haft långvariga åkommor efter det dem öfvergångna våldet och särskildt omnämde Johansson att han stundom lider af yrsel till följd af de genom battongslagen hufvudet tillfogade blessyrer, hvarför han förbehöll sig att häröfver få förete läkarbetyg, så vidt sådant vore möjligt att erhålla. En läng tid efter våldet hade Johansson jemväl känt ömhet i hela kroppen och särdeles i bröstkorgen, såsom en följd at de å ryggen erhållna slagen. Ja det är förskräckligt det här. yttrade ord

24 maj 1864, sida 3

Thumbnail