Aftonbladet – 18 maj 1864, sida 3

Underrättelser från Danmark. I Danmark har i dessa dagar genom döden I förlorat en af sina mest framstående politiska män och en af de kraftig arne för Slesvigs danskhet. Laurids Skau nar dukat under för en tärande sjukdom, Jaf hvilken han länge lidit. Dagbladet yttrar bland annat om den Irdangangne: Ett förunderligt poetiskt skimmer hvilar öiver Lanurids Skaus första offentliga uppträdande. Det var vid festen på Skamlingsbanken, det första varma utbrottet at nord igarnes nationala känsla, som den 25-årige slesvigske bonden först höjde sin röst och hänförde alla genom sin medfödda vältalighet, sina klara tankar och sitt djerfva språk. Från den dagen har Laurids Skau stått främst i de danska slesvigarnes leder Laurids Pedersen Skau var född den 22 Maj 1817 i byn Sommerstedl vid Haderslev. Den förut omnämnda i dessa dagar i Köpenhamn stiftade fonden De fallnas minne? hade redan i torsdags uppnått en storlek af 110.000 danska rdr. Hrr Smidt le Maire i Köpenhamn ha till minne af striden vid Helgoland den 9 nkt 1000 rdr danskt till de dervid såoch fallnas efterlemnade. ggaren J. C. Jacobsen har med anledning af samma tilldragelse till denna fond lemnat 2000 rdr danskt. Till minne af SUN Tstopner Hage, som blef sårad vid Dybböl den 18 April och dog i Broager den 20, har hans fader, konsul A stiftat cit legat, hvaraf 1000 rd s t årligen utdelas ät behöfvande enkor och barn efter follnu krigare af 20 regementet. företrädesvis vid dess första kompani. ?Morning Post? betecknar det jublande bifall, hvarmed underhuset mottog underI rättelsen om danskurnes seger vid HelgoHand, som ett sanut uttryck af hela det bri tiska folkets känslor. Det heter om öster. rikiska aderns nederlag: 7Det var sannerligen en lycka för österrikaroe att träffningen egde rum i närheten af Helgoland, ty eljest skulle hela eskadern: ha blitvit sänkt eller tagen. I detta krig har England gjort Danmark föga tjenst, och den tilltälliga omständigheten utt det eger en klippa vid Elbens mynning har nu beröfvat Danmark frukterna at hvad som utan tvifvel var en i hård strid vunnen ärofull seger. Under andra omständigheter och I mellan andra kr nde skulle vi beklägat som en olävlig händelse en sjödrabbning i samma ögonblick som man hade kommit öfverens om att suspendera fiendtligheterna och då det enda resultatet måste blifva att framkalla bitterhet. Men de tyska makterna hafva så våldsamt och skoningslöst påtvingat Danmark krig; de hafva med så mycket skräfvel fortsatt fiendtligheterna, utan annat ändamål än att för godt pris vinna hvad de inbilla sig vara krigisk ära, att vi ej äro missnöjda ötver att se att de i det ögonblick, då de tinna det för sig passande utt gå in på en vapenhvila, blifva tvungna att erkänna att de lidit ett uppenbart nederlag Förlusten al en fregatt är kanhända ick kännbar, ja det kan vara en pos för Östarrike, ifall detta land ville draga parti af den lärdom, som denna förlust medför. Om det är klokt skall det äfven draga sina öfriga fregatter och kanonbåtar ur skotthåll för den danska flottan och återI gifva dem deras normala elsättning: att i Adriatiska han fredliga farvatten. En insändare i Dagbladet den 12 dennes yttrar följunde: ?Dagbladet? förmenar att vi stå mycket nära intill inre upplösning i split och tvedrägt; jag tror tvärtom, att vi mer och mer närma oss enigheten och jag kan endast förklara den motsatta uppfatinmgen genom en hög grad af individuel miss-stimning öfver vära mänga svikna förhoppningar. För alt upprepa den bild som ?Dagbladet? brukat, liknar Danmark ett hus som brinner, men ingen skall med rätta kunna säga om nationen, att den stär overksam oc h diskuterar huru elden uppkommit. Nej, modigt sätter den lif och gods i fara för att rädda. Om en eller annun under arbetet litet missnöjd skriker om att elden uppkommit genom olörsigtighet, hvad gör det till saken, när han dock gör sitt bi när olla, ifrån kungen . ända till den fatti önare, lilvas aft. önsk r hjelpa? Och här framträder den ljusa sidan at det närvarande ögonblicket uti den närmare unslutning som faran åstadkommit mellan konung och folk. Då konung Fredrik dog, var tronföljaren blatt obetydligt känd af folket; det hade ä m så ofta, att de som voro mis böjda med det bestäende hade sökt att närma sig tronföljaren, och då folket var tillfreds med sin konung, såg det med någon oro tronföljaren sluta sig tll de i da. Vi behöfva nu ich a ait det då icke fanns få, som, om de hade haft fritt val, hellre ville ha hyllat konung Carl eller prins Oscar än prins Kristian; men på t Sex månader ha förhållandena alldeles adrat!. ; konungen slöt sig uppriktigt till folket , och dess fö attninga med hvarje dag har I j E den ömsesidiga anslutningen blitvit fastare, och vi tvifla på att, om det nu blefve fritt val, det skulle finnas någon som rö inde för det svenska konungahuset. De . hvarpål, Sverge och Norge ha lemnat 0ss i sticket, L hvilket står i så stork motsats till de förväntningar nationen ansåg sig berättigad att hysa och som har bragt till. och med de ifrigaste skandinaver att blifva vacklande — denna oväntade missräkning har åtminstone haft den goda följden att åstadkomma enig ! het hos folket i fråga om dynaustien.? I j UTRIND: FRANKRIKE. I Paris vill man veta, att franska sändebudet blef öfverröstadt i. konferensen, då frågan om vapenhy Jan afgjordes. GrundAA fn 4