Den utländska pressens yttranden i anledning af danskarnes seger vid Helgoland och vapenstilleståndet, refereras af danska Dagbladet i följande ordalag: Underrättelsen om den danska eskaderns seger vid Helgoland har väckt den största glädje i Frankrike och England. ?Danmark? — säger Opinion Nationale — har åtminstone haft den lyckan att före vapenstilleståndet vinna en utmärkt seger. Österrikiska marinen har. icke haft lyckan med sig vid detta sitt första försök. Det såg ut som om den skulle komma att uppsluka allt hvad den stötte på i Nordsjön: men danskarne ha ej förgätit att de äro söner af de gamla vikingarne.? Daily Telegraph berättar, att sir G. Grey knappt hade hunnit inför underhuset läsa upp depescherna om den österrikisk-preussiska eskaderns nederlag förrän en storm af bifallsrop utbröt, sådan som man mycket sällan varit vittne till. Bifallsropen förnyades flera gånger, och hänförelsen öfvergick derpå äfven till åskådareplatserna, der man tvärtemot häfdvunnet bruk gaf sin stämning luft genom att deltaga i husets hyllning åt danska flottan. Alla engelska blad, med Morning Post i spetsen, uttrycka sin glädje öfver danskarnes seger. Stämningen uti England ger sig derjemte på ett högst betecknande sätt tillkänna derigenom att pressen, hvilken annars likasom hela folket undviker hvarje tadlande yttrande öfver suveränen, nu högt uttalar sitt missnöje öfver drottning Vietorios tyska sympatier. Det har blitvitskrifvet så mycket om prins Alfreds resa till Berlin, om von Beusts och den Augustenburgiska agentens emottagande på drottningens enskilda soirger, att i det ministeriella bladet Observer blifvit införd en officiös artikel, som åtvarnar tidningarne för att indraga drottningens person i de politiska debatterna. Och denna varning bar ej kommit för tidigt, ty London Review tiltät sig nyligen erinra H. M:t om att det i vårt århundrade skulle vara den besynnerligaste företeelse att se 30 millioner engelsmän och enogelskor, att se statsmän, hvilka egnat sitt lif åt fosterlandets tjenst, tvungna att af blott undseende för en hög och i privatlifvet visserligen mycket aktningsvärd dams personliga tycken uppoftra sin innersta öfvertygelse om hvad hedern, folkrätten, statens väl och Europas intresse af dem fordrar. I afseende på vapenstilleståndet äro menifigarne meradelade i Frankrike och England. De franska bladen ha ögonskenligen blifvit öfverraskade öfver att det lyckats konferensen att hämma fiendtligheterna, och de erinra om, att det wvanskligaste erbetet återsiär, Opinion Nationale förmår ej inse, ätt en vänlig öfverenskommelse är möjlig med mindre Fraukrike och England Jemna Danmark i sticket, enär Österrike och Preussen ha gått för långt för att kunna afsluta en fred på grundvalen af London-!