Aftonbladet – 14 maj 1864, sida 2

örvaltningskamrarne genom omröstning per capita, hvarjemte municipaliteterna i Mosk wa Petersburg och Odessa skicka representanter till de proviusförsamlingar, dessa städer ullhöra. Vissa högre embetsmän äro ej ulbare. En exekutivkomit väljes, såsom nämndt är, af hvarje distriktförsamling och af hvarje provinsrepresentation. I komitterna fungera en af försumlingarne vald och af regeringen stadföst president samt ett antal af församlingen valda medlemmar, hvilkas antal varierar mellan 2 och 6. I distriktförsamlingarne presiderar adelsmarskalken. Representationerna sammanträda en gång om äret och det är för alltid föreskrifvet, huru länge sessionerna skola vara. Deremot äro exekutivkomiterna permanenta. Hvad dessa församlingars kompetens angår, så omfattar den förvaltningen af distriktets eller provinsens tillgångar, välgörenhetsinrättningarne och fängelserna, offentliga byggnaders, kyrkors och vägars byggande och underhållande; handelns, landtbrukets och industriens skydd; den allmänna ledningen af den offentliga undervisningen; indrifvande af prestationerna åt militären. Provinsrepresentationerna fastställa dessutom provinsbudgeten. — Regeingen kan genom lag utvidga representatiouernas kompetens. Dessa kunna äfven gilva regeringen vinkar om befolkningens behof, men nästan alla deras beslut äro underkastade de höga myndigheternas uppsigt och fastställelse. Hvarje handling, som inkräktar på regeringsbestyrens område, är dem förbjuden. Provinsens guvernör eller inrikesministern kan ställa dem till ansvar härför och ålägga dem att betala skadeertning, hvaremot de kunna vädja till den dirigerande senaten. Af denna temligen noggranna sammanfattning al den nya ryska Januarikartan finner man, att en ver lig koustitution för czarriket ännu står i vida fältet. Riket såsom sådant har hädanefter likasom förut ingen representation. Provinsrepresentationernas rättighet att fastställa provinsbudgeten inskränker sig till att fördela statspennirgeinkomsterna. Att bestämma statsinkomsternas belopp och besluta om utgifterna tillkommer uteslutande regeringen. Hon befaller absolut och absolutistiskt öfver statens finanser, domstolsväsendet och alla öfriga grenar af den allmänna förvaltningen, och till på köpet kan det sättas i fråga, huruvida ens denna skugga af en konstitution skall ärligt utföras. Analogien med de österr a institutionerna lieger visserligen helt och hållet i det yttre och framstår i sjelfva verket blott deruti, att det österrikiska Oktoberdiplomet känner indelningen i kurior samt att äfven de nyare Österrikiska statsrättslärarne gerna vilja ställa intrescerepresentationeformeln i SÅ