Aftonbladet – 13 maj 1864, sida 3

I nen på tera al börsens mest iramstaende medlemmar, fabriksegare m, fl. samt gref. varne Danneskjold-Samsöe, grefve Moltke Bregentved, holjögmästare Tutein 0: 8. w. Utan tvifvel kommer resultatet af denna insamling att på ett storartadt sält vittna om, hvad fosterlandskärleken kan åstadkomma. —V— . (Insändt.) I Några ord i anledning af jordbrokets närvarande tryckta ställning. med särskildt afseende på skatteförenklivgens tillämpande. L I Man har under den sednaste tiden med större uppmärksamhet än vanligt börjat ja jordbrukets tillstånd och utveckling i ärt land. En särskild anledning till detta lökade intresse har man att söka i de ogynsomma konjunkturer, hvilka landtmannen för närvarande är underkastad -— en följd så väl af sistlidne års delvis felslagna skörd i Sverge, som ock, och ännn mera, af ett lika hastigt som oväntadtprisfall på den utländska spanmålsmarknaden. Såsom gemenligen plägar ske, då någon stor olycka fJeller fara är på färde, för hvars innersta orsaker man ej förmår fullt göra sig reda, har man äfven nu, i afseende på jordbruI ket, letat efter sådana radikala botemedel, som borde skyndsamt och i grund afhbjelpa det onda och, om möjligt, förekomma dess I förnyande för framtiden. Man har trott sig finna ett sådant arcanum i återupplifvandet af det gamla skyddstullsystemet, hvarigenom man hoppas kunna frumbesvärja högre priser åt jordbrukaren och afskära möjligheten till alla sådana större vexlingar, hvilka kunna mera och mindre menligt inverka på resultaterna af hans så mycken risk och möda underkastade näring. Det är klart, att mången landtman, som icke djupare tänkt sig in i ämnet, men finner sig för ögonblicket försatt i en bekymmersam, att icke säga hopplös belägenhet, med ifver skall fatta tag i detta halmstrå, under förtrösten på dess underbara och räddande kraft. Våra prohibitister, som förstå att fiffigt begagna sig af konjunkturerna, för att ästadkomma en återgång från den friare tullagstiltning, hvaraf vi en tid bortåt varit i besittning, söka nu att använda alla medel, som genom ett visst sken af sanning hafva egenskapen att anslå och förblända, och hafva derföre, såsom bekant, äfven vädjat till jordbrukaren i hans närvarande tryckta ställning, för att i honom vinna en miktig: bundstörvandt för sina syften. Petitionslistor hafva lör sådant ändamål cirkulerat i alla landsändar, ämnade att genom mängden af sina påskrilter gifva regeringen en pression? i tullfrågan och skrämma henne till sådana eftergifter, som kunde falla de prohibitistiskt sinnade på läppen. Huru pass många underskrifter dessa petitionslistor bekommit, känna vi icke med större säkerhet. Ryktesvis hafva vi hört, att det på många ställen icke gått bättre med denna sak, än med den famösa adressen här i hufvudstaden i anledning af Marstumultet, hvilken adress lärer tills dato vara temligen torftigt utrustad med namnteckningar. Lika litet känna vi, huruvida regeringen låter skrämma sig af denna rysligt tillärnade pression; men aäise oss af hennes antecedentia i frågan åtminstone kunna draga den slutsatsen, att hon lärer komma att betänka sig två gånger, innan hon öf verger sin hittills intagna, för landets industrjella utveckling få gynsamma position. Det är icke heller vår afsigt, säsom redan synes af öfverskriften till denna artikel, att här fördjupa oss i tullfrågans mysterier. Amnet är visserligen intressant, men börjar att blifva temligen uttömdt, sedan de begge partiernas mera framstående målsmän nu i månader urladdat sina åsigter i frågan. Hvilketdera partiet slutligen skall komma att segra, anse vi icke böra vara något tvifvel underkastadt. Vi hysa för stor tillit till nationens sunda förstånd, för att föreställa oss, att någon större reaktion i tullagstiftningen numera skulle kunna vinna framgång. En nation kastar icke ostraffadt civilisationens arbete öfver bord, sedan den praktiska erfarenheten redan visat, att frukterna af detta arbete varit af ett välgörande inflytande på samhällsutvecklingen i alla dess riktningar. Man har väl sett exempel derpå, att det i absolutistiskt styrda länder stundom kan gå lätt nog att stryka ett kors öfver tidsandans och kulturens oafvisliga fordringar; men en sådan afvita och despotisk förkastelsedom låter icke lika lätt åsladkomma sig hos ett fritt folk, som ännu icke förlorat förmågan att tänka på egen hand och af praktiska resultater draga sjelfständiga slutsatser. Vi hoppas och tro således ock, att pluraliteten af våra jordbrukare snart skall komma till en stadgad insigt i saken och till öfvertygelsen derom, att det gitves andra, mera djupt liggande orsaker till deras betryckta ställning, än de förmenade hinderna af en alltför liberal tullagstiftning, Det är till dem, hvilka låtit dåra sig af de gjorda förespeglingarne, som vi nu önska att få ställa nägra ord rörande ett ämne, som ty värr i allmänhet alltför litet uppmärksammas, men hvari man just har att söka en af de vigtigaste grundorsakerna till jordbrukets betryck. Ville våra jordbrukare förena sig om att enhälligt och energiskt arbeta på undanrödjandet af denna orsak, skulle de göra sig sjelfva och sitt land en långt vigtigare tjenst, än att genom undertecknande af petitionslistor i prohibitistisk syftning gå helt andra ärenden, än de som stå i sammanhang med vår modernärings sanna utveckling och väl förstådda bästa. Detta malktnåälgganda ämna värnar om än