Ur elt enskildt bref irän en svensk frivillig, dateradt den 26 April, meddela vi några utdrag rörande den Aaröe-Raabska ströfkårens öden. Brefskrifvaren börjar med alt skildra uppbrottet från norra Als i början af April månad. ; Hela truppen gick ombord på en transportbåt. som bogserades af en större ångbåt och å des af en mindre, afsedd endast för att underlätta våra landstigningar. Under natten pas: rade vi tyskarnes batterier På knappa 1500 alnars afstånd. Allt manskap kommenderades att lägga Si ned på däck och göra sig så osynliga som möjligt. Icke ett enda ord fick uttalas. Vi väntade emellertid att denna tystnad skulle hastigt och lustigt blifva afbruten af dund et från batteriets kanoner; men sömnens gud hade troligtvis med sin vallmostaf vidrört den tyska postens ögon. Efter några minuters förlopp voro vi utom skotthåll. Sedan det farli e stället var passeradt skulle vi försöka att öfverrumpla tyskarne; men ödet vakade för tillfället öfver dem, iskepnad af en förrädisk lots, som helt sonika satte oss på grund midt i farvattnet. Vår belägenhet var just ej heller en af de angeniämaste : fiender till höger och venster. Till råga på allt fick den skurken till lots — hvilken, i parentes sagdt, borde såsom spion och förrädare genast hafva blifvit hängd — lof att, under uppgift att undersöka vattnets Hp vid stranden, komma på däck igen. Också hade han knappast hunnit komma i sin lilla båt innan han, som en brandraket, pilade af i land och försvann mellan buskarne. Vi vågade icke skjuta efter honom, oaktadt vi hade den starkaste lust dertill, emedan vi då skulle hafva allarmerat hela den omkringliggande fiendtliga styrkan. Vår modige och tappre chef, löjtnanten, numera kapten Åaröe, var visserligen i land och gjorde allt hvad i mensklig förmåga stod att göra för att kunna reda oss ur det dilemma, hvari den fördömde lotsen försatt oss; men ändock åtgick två och en half timme innan vi kommo loss. Det börde nu att dagas, och vi måste följaktligen uppsifva allt hopp att komma i land, synnerligast som vi nu — tack vare vår lots snabba ben — unde på afstånd se den ene uhlanen efter den indre komma ridande på stranden.: Likv Irogo vi-oss ej tillbaka förr än vi gjort ett ganka vackert kap af 10 st re och mindre lupar från 5 till 15 ters drägtighet. Dessa rade af tyskarne begagnats som transportbåtar ch således varit dem till stort gagn. När vi lerefter satte maskinen i gång, togo vi oss icke å illa ut: ngare, en stor transportbåt, n mindre ångbåt och tio fartyg. Tyskarne nåtte dock hafva varit af helt andra åsigter, ty vår eskader något längre m: gjorde halt, tare sagdt, kastade ank; r att invänta den nindre ångaren, som bli. efter, började tykarne kasta upp ett batteri för att förstöra vär ackra linie. Som emellertid vår. befälhafvare rr tre RR RR AT TTT TICT TIL VAL: DCIALNALVÄRE