nämnt att hypoteksbanken vid afslutande af18ö års lån betingat sig ett pris af 94 procent för sin med 42 procents ri nta förskrifna obligationer länön att banken varit nog oförsigtig att lemn lånöfve till dett I net som icke bud för banken att under tiden på annat hål me option att intill 1864 års slu öfvertaga de femsjettedelar af lå blifvit fixt öfvertagne. och med för upplåna erforderliga medel. Vi hafva af kurs noteringa ner på sednare priset. t hypoteksbankens obligatio igen betinga kontrakts Vv Tärat måste följa att lånöfvertagare under större delen af fjolåret icke kunnat begagn: sin options teksbankens en eller annan procent? För det första nöjdes banken med 2!72 procent och då banka nu för en del af det nya länet fatt 94 pr borde återstoden deraf utan ä t. Men hvad hindrade väl hypo tyrelse att nu nedsätta priset me anet åt cent nnerlig förlus kunna alyttras för något mindre än 922 pro cent. Om ob procent, skulle de egaren. som, des med förlust af 40 procent å värde, kunde redas de för honom n uppoffring aj hö han påräknat ring bestege sig rdr i st Ict a ligationerna utbjödos t. ex. vill imolikt blifva afsättliga. Jord olvanstående hota eft genom ett dant förfaringssätt be 1 penningarne mot er t 4 procent å den lånesumma i föreningen. Denna uppoft r ett län å 50.060 rår till 2000 tt han, ifall egendomen ej kund realiseras till mera än 60,000 rdr skulle förlora 20 Fi änger des rfattaren sa 2000 rdr. er härefter ådagalägga, att det af honom föreslagna beviljandet af en större kapital-rabatt, genom hvilken länen i sjelfva verket kunde komma att draga en högre ränta än 5 proce., icke är stridande mot hypoteksbankens reglemente. Detta i naturketvis hufvudfrågan för det närvarande och för s så vidt författarens förslag skall kunna leda till någon påföljd. innan hypoteksbankslagen må hinna af regering och ständer i st stödjer sig hufvudsak ligen derpå, att det, i hans tanka, icke finnes stadgadt något förbud mot att vid låns meddelande till föreningens delegare, dessa må kunna medgifva den kapitalrabatt, eller, om man så vill kalla den, tprovision?, som hypoteksbanken för penningarnes anskaffande nd mäste vidkännas. En sådan rabatt e adgad ordning ändras. Förl. ler provision rubbar icke i ringaste mån, förmenar han, de uti författningen stadgade grunderna för lånets återbet talning med en viss proc. om året, utan verkar endast derhän att den, som emottager lånet, får vidkännas den kostnad, som banken penningarnes erhållande måste underkasta Den som ej ville på sådana vilkor taga sig. lån, och tillfoga tvingad es ju icke dertill?, säger förf. sAr det icke bättre att den, som behötver lånet, får vidkännas ett ringa afdrag för sitt län, än att han skall nödgas på annat håll betala en vida högre provision eller till högst betydligt underpris sälja sin egendom? Förf. föra operera på tsätlter emellertid att, för att sätt han föreslagit måhända erfordras ett medgifvande af föreningarne, hvilkas omb sammanträda, hvarefter beslutet kunde: underställas regeringens pröfning och fastställelse. Men ag icke från någotdera petar. I det följand ud för sådaut ändamål måste d att ett al hället vore att han är öfver ekas några ändringar af nypoteksbankli igen, dem förf. anser önskvi fvi lande å för jordbruket till aler. Det väs let ut erhålla praktisk 7 lel som angår me alrabatt för utt möjligg a obligati som me venningar. ett detia för: anledning igen blir bragt å I ir irda och gående eventligen derpå ut, alt reningarne skulle I De ä i va utioner på svenskt språk och lyenskt mynt för att kunna ra inhemska kapihans förslag, och vart kan ifrågusättas iljd är emellertid den andet af större kapiöra anskaffandet at Vi ha hört åtskilliga som anslag särdeles tänkvärdt och det antag att fråga derom verkune. ra Omet