Aftonbladet – 6 maj 1864, sida 3

meddelanden. Sedan patienten blifvit placerad i en så begäm ställning som möjligt, hålles 4—5 tum från ögonen något uppåt, ungefär midt emot pannan ett glänsande föremål, såsom en silfversked, ett silfvermynt eller j dylikt, hvilket patienten uppmanas attuppmärksamt betrakta, skarpt fixera. Patienten tvingas härigenom att skela? uppåt och iinåt, något som är särdeles tröttande för ögonen. Fördelaktigt är om på det glänsande föremålet finnes en mera framstäcnde lysande punkt. En djup tystnad bör under hela tiden i rummet iakttagas. Efter nägra minuter ser man nu pupillen kontrahera sig, men straxt derpå skarpt utvidga sig, ögonlocken börja oscillera och blicken blifva stirrande, liksom sökande det glänsande föremålet, hvilket man ock bör sakta låta följa med ögonen, om de, som ofta händer, ej förmå hälla sig stilla. Pulsen ökar sig i början af experimentet, men blir derpå särdeles långsam. Respirationen är normal, ehuru något ojemn. Etter i allmänhet endast 2—10 minuter inträder nu ett 8. k. kataleptiskt tillstånd, d. v. s. ett Bådant, att, ehuru lederna äro fullkomligt mjuka och iga, alla kroppens lemmar qvarstanna orörliga i hvilken ställning man än gifver dem, utan att på minsta vis behöfva något stöd, och förblifva sedan deri tills man ger dem en annan ställning. Så kan man t. ex. på en liggande patient upplyfta både armarne och benen rakt i luften, utan att de nedfalla när man släpper dem. Under detta tillstånd talar och svarar patienten vanligen med fullkomlig redighet. Efter en kortare eller längre stund börjar känslan minskas mer och mer, och snart blir patienten (under fortfarande katalepsi) fullkomligt känslolös, så att vid eljest plågsamma operationer, hvarken genom miner eller på annat sätt, ringaste tecken till smärta kan un ptäckas. Detta tillstånd kan fortfara ända till en half timma enligt observationer af professor Velpeau, dr Follin m.fl. Patienten njuter härunder, om inga experimenter i katalepsi företagas, en särdeles angenäm sömn, enligt utsago af de patienter, hvilka kunnat besvara till dem ställda frågor (når got som under anestesien blott stundom är fallet). Efter denna känslolöshet inträder dess raka motsats (utan att dock katalepsien upphör), nemligen en ofta i utomordentlig grad öfverretad känslighet (hyperestesi). Synnerligen är detta vanligen törhållandet med atientens känsla för värme och köld samt änslan af musklernas rörelse (muskel-sensibiliteten). Dr Azam omtalar de mest förvånande prof på denna hyperestesi. Ett i ringa grad varmt eller kallt föremål, som närmas patienten, framkallar redan på 1 fots afstånd känslan af (oftast för patienten plågsam) värme eller köld. Genom patientens känsla af äfven den allra minsta rörelse i musklerna blir det för honom möjligt att utan synens hjelp utföra handlingar, som annars vä å ligen deuna hjelp förutan låta utföra sig. Så t. ex. har patienten kunnat, oaktadt en tjock bok hölls framför ögonen, ganska korrekt skrifva, påträda en temligen fin synål o. s. v. Men. äfven lukt och hörsel äro ytterligt skärpta. Patienten känner lukten af ämnen, som långt förut varit vidrörda af någon bland de närvarande, samt hör samtal i en våning inunder, af hvilka ingen annan kan. förnimma ett ljud. Ibland kan patienten, oaktadt han mycket väl hör hvad som oes, ej svara med anledning af det kataeptiska tillstånd, hvari strupen befinner sig; en lätt gnidning al denna är då nog i att låta talförmågan återkomma, ; j Särdeles märkvärdig är hypnotismens verkan på patientens inbillning. Enligt uppgift af den utmärkte engelske fysiologen Carpenter samt af Azam, lärer nemligen patienten, om han placeras i en ställning, ; som uttrycker högmod, ödmjukhet, vrede ce, äfven erfara dessa känslor. Dr Azamr berättar, att då han en gång försatt en patientsarmar och axlar uti samma ställning, som när man bär ett par ämbar med eu ok, patienten börjat inom kort klaga öfvere den trötthet, bördans tyngd förorsakade honom 2). Musiken uppgifves hafva ett stort j nflytande på patienten, så t. ex. lärer dansi nusik ingilva ett oemotståndligt begär att lansa. Dr Azam säger sig dock sjelf ejs varit i tillfälle att iakttaga detta. I För att när som helst under det hypno-e iska tillståndet uppväcka patienten, fordras endast att, sedan man borttagit det gländ sande föremålet, blåsa en kall luftström på ; patientens ögonlock eller några sekunder 5 mida dem, då patienten vanligen ögonblickigen fullt redig uppvaknar, men utan minneln 4 hvad med honom föregått, åtminstone edan den fullständiga anestesien inträdde. ; De nu beskrifna hypnotiska fenomenerna variera dock ienskilda fall betydligt. Ibland s nträder ingen katalepsi, utan tvärtom enb ullkomlig muskelslapphet. Stundom blir patienten äfven i början särdeles upplifvad, xciterad, något yrande, Den verkan, som ett fortsatt skelandel1 ned ögonen inåt och uppåt utöfvar på vissa vaga och nervösa personer 3), förklaras af le franska läkarne vara en följd af denb Blodöfverfyllnad (hyperemi) hos hjernan, om uppkommer genom synhervens ochi gonmusklernes ölverretning och uttröt-!h ande. b I hypnotismen har man funnit en förklaing öfver de flera förut oförklarliga, sällamma fenomener, såsom t. ex. vissa af igyptens, Greklands och Roms tempelmyst terier, nutidens indiska och afrikanska preters och trollkarlars gyckelspel m. m. m. m. js) afseende på dessa sednare berättar doktor ietra Santa i Algier, huruledes arabernas rzanes eller Spåqvinnar bruka sölva persoI er genom att låta dem skarpt fixera en vart cirkel med en svart punkt i midten, om de målade i deras hand. Marabon! erna hos vissa religiösa sekter på gränsen d f Marokko gå till väga på följande sätt: q; å ett bord, betäckt med en hvit duk, stäl-n. :s en vanlig butelj, fylld med vatten, och!h akom denna en liten brinnande lampa. På dan. Af