Då påfven gaf nattvarden åt kejsaren ocl kejsarinnan af Mexiko, uti Vatikanens ka pell, höll han dervid följande tal: Det är Guds lam som borttager verlden: synder. Genom detsamma herrska och re erera konungarne: per me reges regnrant, pe; me principes imperant, genom detsamma skipt konungaurne rättvisa, per me legum conditore: insta decernunt, och om det sålunda tillstäd jer att konungarne hemsökas af pröfningar. så är dock Hos detsamma all makt uti him en och på jorden. Jag anbefaller eder : dess namn att vaka öfver de eder anför. rodda katolska folks lycka. Folkens ril tigheter äro stora; man måste uppfylla dem: men större och heligare äro dock de rättigheter som tillkomma ky denna obefläckade brud åt Jesus Kristus, som förlossat oss för priset af sitt eget blod, hvil ket inom få ögonblick skall färga edra läppar med purpur. I skolenalltså respektera edra folks och kyrkans rättigheter, d. v.s. I skolen arbeta på dessa folks verld och andliga väl. Och må Jesus Kris hvilken I skolen anamma af hans represenants händer, i öfverflödandet af hans barmhertighet, förläna eder sin nåd: misercatur vestri omnipolens Deus et dimissis peccatis vestris perducat vos ad vitam aeternam.? RYSSLAND, Den vid Moldaus gräns sammandragna ryska observationskåren är 60,000 man stark och står under general Kotzebues befäl. TURKIET. Från Konstantinopel berättas d. 21 April, att tscherkesserna, plågade af hungersnöd och Rysslands grymma utrotelsekrig, vilja utvandra i massa till de turkiska länderna. Ett antal af 160,000 tscherkesser hade redan anmält sig hos turkiska regeringen med anhållan om att få nedsätta sig på turkiskt område. AMERIKA. Från Newyork berättas den 20 April: En drabbning har blifvit levererad vid Pleasant Hill, uti staten Louisiana, mellan unionstrupperna under general Banks befäl och sydstatstrupperna. Unionens kavalleri blef tillbakaslaget och derigenom föranleddes äfven infanteriets återtäg, hvilket skedde mindre ordentligt. Unionstrupperna hade äfven blifvit tillbakaträngda från Big-Blackfloden. Förenta staternas senat har uti sin session den 8 April antagit ett tillägg till unionsförfattningen, innefattande att slafveriet icke vidare får bestå inom unionens område eller någon under dess jurisdiktion lydande ort, samt alt unionskongressen är berättigad att bringa denna bestämmelse till luga kraft genom lämpliga legislativa åtgärder. Af A4 röstande hade blott 6 uttalat sig emot detta beslut, och det är utan allt tvifvel, att representanthuset skall biträda senatens beslut med en proportionsvis lika så stor majoritet. Sedan detta skett, så måste denna nya lag, för att blifva gällande såsom grundjagsbestämmelsa, godkännas utaf tre fjerdedelar af samtliga staternas lagstiftande församlingar. Nominelt består unionen af 35 stater, faktiskt deremot blott af 28. Detta orundlagstillägg skall således godkännas af 4 staters lagstiftande församlingar. Att döma af hittills kända fr a förhållanden kommer slafveriet alltså att afskaffas med stor majoritet; ja man räknar med bestämdhet på att 29 stater skola uttala sig leremot, sedan Louisiana, Arkansas och Maryland uttalat sig för fristatspolitiken. Denna stora och vigtiga framgång har blifvit dyrt köpt, det är sannt, men den är variktig och af ett mäktigt inflytande. Från Brasilien berättas, att ett lagförslag blifvit afgitvet till senaten af senatorn Silveira da Motta om slafveriets upphäfvande, amt berättigande för alla slafvar från 16 ill 35 år att taga tjenst inom armån eller lottan för en tid af 8 år. Åsigten om nytan af slafveriets upphäfvande omfattades ned värme af flera bland landets mest fram-. tående personer. 8.