Aftonbladet – 6 maj 1864, sida 2

rmärkte i hans tankegång. Han sade mig i morgse att mitt hjerta var friskt, men att min själ var sjuk. Ack, jag vet nog jag alt han bedrar sig, det är hjertat som lider; det är der mitt vansinne ligger, det är der såret ständigt blöder... Men eftersom jag i dag har mitt fulla förnuft, vill jag vara glad och lycklig hela dagen. I morgon, då jag kanske åter är vansinnig, skall jag ätertaga berättelsen om min olyckliga kärlek och om den sorgliga och lycksaliga tid, då tanken på Diane upptog hela min själ. Så fort han stigit upp och klädt sig, kom min doktor genast in tll mig; han var nu ulldeles lugn och tycktes knappt påminna sig, gårdagens sinnesskakning. Åskan her gått hela natten och jagat de unga molnen mot norden; morgonlutten är risk och ren. En bofink sjunger i det höga poppelträdet utanför mitt fönster och hans naka svarar honom ur boet. De äro icke dda för mig, de små foglarne, ty jag bruar strö ut brödsmulor åt dem, som de bland plocka ur min hand. Jag kallar dem ör Romeo och Juliette. Hur de sjunga, le små glada varelserna: ?Dagen gryr, daren gryr!? Men dageryningen skall icke ! dd cn BD ilja dem åt, såsom de älskande i Verona; ag ser dem glada fladdra omkring tillsamnans i solskenet. Hvad det är ljuft att älska, till och med emot mig och minnet upprullar tufior af ordna lyckliga dagar för min själ. Flydda ärlek, min enda tröst i sorgens stunder, ag vill egna dig hela denna dag. ugen efter den olyckshändelse, jag sedast bokref för dig, bäste Wilhölm, ströfvatle öfver den oordning som jag, vissa dagar, iljd från den man älskar! Dianes porträtt .