Aftonbladet – 4 maj 1864, sida 3

latt om de franska örnarne ånyo skulle slö I ned i Berlin, Munchen och Dresden, skulle Idet i England blott kännas ringa sympat: för en stam, som är så öfvermodig 1 de: ögonblick lyckan synes Je mot deu, och st föraktlig inför en segerherre. I Eneland herrskar en allmän känsla af att vi i denna Isak hafva svikit vår nationella ära och karakter. Vår ofantliga flotta och dyrbara 0 088 till ingen nytta, och detskall ka våra diplomaters reputation eller upprätta den ?prestige? vi hafva förlorat, derest en kon erens af europeiska makter skulle vid Downing-street trycka inseglet på förödmjukande eftergifter.? Det är ett talande tidens tecken att från Thofooktryckerietå i Berlin har utkommit Jen visa, som sprides vidt och bredt omkring och som börjas med följande verser: Das Land, wo unsre Briider liegen, Das zweimal wir mit Blut gedäungt, Wo sich in schwer errungnen Siegen Der Preussen alter Ruhm verjängt, Dies Land — stimmt Gottes Wille ein — Muss unser einst, muss preussisch sein. Ein Land, das zwischen beiden Meeren Als Deutschlands schönste Perle ruht, Ist nicht gemacht, um zu vermehren Die Ohnmacht um nen Herzogshut; Dies Land muss, will es Gott verleihn, Jetzt oder klinftig unser sein. Ist:s Ernst Euch, Holsten, mit dem Worte, So heisst: Ftr ewig ungetheit, Dann beugt Ihr willig Euch dem Horte, Dess Macht allein die Wunden heilt: Dann öfnet Ihr der Zukunft Bahn, ks bricht des Nordens Morgen an... Till Times skrifver en korrespondent från Hörups Hav den 22 April: YDeitta är det sista bref, dateradt Danska högqvarteret?, som skall nå eder från någon plats på ön Al Stabsofticerarne skola följa generol Gerlach till ön Fyen i dag eller i morgon. Blott en division skall lemnas qvar för försvaret af ön Als, under befäl af general Steinman. Denskarne ha härstädes ej qvar mer än 24 tältkanoner, förutom sådana kanoner som ännu stå i batterierna längs sundet. Kyrkbatteriet i Sönderborg är nästan orördt; så är detlikväl icke med batteriet nära södra väderqvarnen, eller något at dem till höger om staden, vid Surlykke, Bådsager, Rönhave ete. Nya verk hafva dock i haet uppförts både i Sönderborgs stad och på kusten norr om densamma. Men med dessa medel kunna danskarne likväl ieke inbilla sig vara i stånd att hålla Als några dagar eller ens timmar emot en allvarligt angripande fiende. Det finnes ej någon högre officer, som i detta hänseende öfverlemnar sig åt några illusioner; men de ha order att ?hålla sin position så länge de kunna?, och äro beredda att utan knot uppoffra sig. Broarne framtör Sönderborg ha endast ofullkomligt upprifvits. Långa rader pontoner skjuta ännu fram från båda stränderna. Det kan ej betviflas, att preussarne ha i sin makt utt bestryka den östra kusten från Broager, från Dyppels höjder, från brohufvudet och från Raguböl en eller ett par engelska mil (6 å !3 sv. mil) in på ön; när de så gå öfver i massa, skall det vara ögonblickets verk. Jag gör ej någon hemlighet af det, emedan det måste vara lika tydligt för tyskarne som för danskarne. Preussarne å n sida gå till väga med sin vanliga försigtighet och långsamhet. De vilja i dubt alseende sig säkra. Vi se dem rån våra vakttorn hvimla på motsatta stranden ända till vattenranden; de slå sig ned i de tält och baracker danskarne lemnat efter sig, bortföra kanoner från Dyppels baslioner, uppkasta. batterier och köra fram sina kanoner inom ett stenkasthåll från kusten al Als. Om preussarne äro hugade för t handla, taga de sig emellertid god tid r förberedelserna. De slipa lugnt och med öfverläggning den knif, med hvilken dej skola skära halsen af sitt offer, och offret vaktar lugnt och resigneradt sin dom. I sanning, det är ett trugiskt skådespel för en nenvtral att bevittna Danmarks upp; offring.?