Den 23 Februari. Att jag. i fullkomlig strid med hvad protokollet förmäler, aldrig medgifvit mig hafva begått något fel mot min tjenstepligt. derigenom att jag före min afresa till Hollertz öfverlemnat den nyckel jag till kassakistan innehaft. Itt sådant medgifvande, af mig ar kt i protokollet för den 21 Mars, bestrider jag helt och hältilet, så mycket mer som jag, i fråga om denna nyckel, alltjemt förklarat jag. 1 okunnighet om någon utfärdad och gällande instruktion, hvarom jag först nu etter Hollertz försvinnande erhållit underrättelse, men hvilken förut under hela min tjenstgöringstid aldrig varit omnämnd, känd eller förvarad i kammarkontoret, ej heller inryckt eller åberopad i den till dervarande tjenstepersonals efterrättelse uppgjorda och anvisade arbetsordning, tidtals innehaft samma nyckel ej på grund at något uppbördsmannannövan eller ontrollerande skyldighet, utan endas I min egen säkerhet för de penningebref, hvilkas inI nehåll jag uppräknat för insättning på följande dag i riksbanken, emedan jag ansett mig derför Istå i förtroendeansvar till kamreraren; lika som jag åberopat den i detta afseende följda praxis, dels under förre kamreraren Bomans tid, då inrsättningarne turvis besörjdes af kamreraren och I kammarförvandten, och då det var vanligt, äfven vid tillfälliga förordnanden för mig såsom ammarförvandt, att den. som haft upp anldet om händer och skulle verkställa insättningen, innehade alla tre ne, dels efter nuvarande kamreraren Ljungstedts tillträde till befattningen. dervid — af hvad skäl har aldrig blifvit mig närmare meddeladt — den förändringen efter någon tids förlopp vidtagits, att nyckI larne mestadels fördelats emellan kamreraren och I kammarförvandten så, att den förre innehaft 2 Joch den sednare 34, eller tvertom. Vidare har jag uppgifvit, att Hollertz — som under sednare fen vid målens beredning ofta förmilt sig bekistan förvarade kontrakter och handlingar, för hvilket ändamål kassakistan på hans begäran vanligen hållits olåst under förmiddagarne — äfven på den af sådan anledning gjorda begäran mestadels innehaft alla tre nyckarne, hvilket äfven med k generaltullstyrelsens vetskap egt rum vid de föregående tillfällen, såsom, bland andra, då jag förlidne sommar med styrelsens och under sednaste julhegdagar med hr kammeral-departementschefens tillstånd på flera eller färre dagar gjort resor till Jönköping, vid hvilka tillfällen styrelsen hvarken förordnat någon kammarförvandt i mitt ställe eller meddelat någon föreskrift om nycklarnes fördelning, och hvarvid jag med Hollertz äfven inventerat kassakistans innehåll; — att jag tu, af anledning jag förut omnämnt, ej kommit att för styrelsen eller hr kameral-departementschefen göra anmälan om min bortresa, derigenom ljag visserligen under inträffade förhållanden och med den tydning man åt densamma velat gi begått en oförsigtighet, som dock ej kunde läggas mig till last, då, efter hvad jag flera gånger tillförene hört hr advokatfiskalen Tham bekräfta, kontorschefen, eller i förevarande fall kamreraren, egde rättighet att bevilja sina underordnade kortare tiders tjenstledighet; samt slutligen att samtliga nycklarne till kassakistan vid inventeringstillfället återfunnits i den af Hollertz innehafda pulpetlåda, der de, till antalet flera eller färre, vanligen varit förvarade och hvilken måst vid detta tillfälle uppbrytas. Den 24 Februari. Att. på sätt jag till protokollet den 26 Mars ärkt, men der ofullständigt återfunnit, ej fvit i dagens protokoll antecknadt mitt dervi hafda yttrande: JE ber få fästa hr polismästarens uppmärksamhet å en omständighet, hvilken någon person, den jag nu ej draga mig till minnes, för mig omtalat, nemligen att Hollertz, på måndagsmiddagen den 15 Februari af hr kameral-departementschefen Brindström tillspord, hvarför en från Gefle tullkammare den 11 samma månad till generaltullstyrelsen inrapporterad uppbördsremiss icke bhfvit i banken insatt, derpå svarat: jag har ej haft tid dermed i dag, men det skall ske i morgon, hvilket svar, efter min uppfattning, inneburit ett erkännande af att Hollertz emottagit samma remiss; samt att hr departementschefen derpå skulle hafva tillsagt H. att verkställa denna insättning påföljande dag och derjemte i god tid infinna sig å kontoret för inventerings anställande å de 1 kassan befintliga medel; tilläggande jag dervid först, att, om denna inventering i stället då genast blifvit förrättad, upplysning omedelbarligen kunnat erhållas om stillningen och de sedermera inträffade följderna omöjliggöras, och dernäst. efter det hr polismästaren medgifvit riktigheten af denna slutsats, att, jag nämner detta ej i afsigt att a någon skugga öfver hr departementschefen dström, hvilken rättvisligen åtnjuter allmän högaktning af tullverkets personal och till hvilken jag särskildt står i den största tacksamhetsskuld för all mig visad välvilja och förtroende; tvärtom måste jag af uppriktigt hjerta beklaga, att hans förtroende till Hollertz redbarhet blifvit på ett sådant sätt sviket. I sammanhang härmed, och för att ej mera behöfva återkomma till någon uttö relation om denna punkt. torde jag här nn få anföra att, då af mig anmärkning om densammas förbigående fördes till protokollet den 26 Mars. så väl hr polismästaren som hr advokatsfisk Tham enstämmigt förnekat, att förenämnde mitt yttrande omfattat den del deraf, som rörer inventeringen och mina deraf dragna slutsatser m. m., samt att hr polismästaren, som då tillkännagaf att, derest ett sådant förhållande varit omnämdt och bestyrkt, detsamma kommit att blitva föremål för särskild undersökning, fann sig förhindrad att tillåta denna anmärknings införande i protokollet, så vida jag ej bestämdt kunde uppgifva namnet på den person, som detsamma för mig omtalat; med anledning hvaraf och då jag ej kunde närmare erinra mig och med fullkomlig visshet namngifva denna person, jag nödgades afstå från vidare yrkande på intafande i protokollet af nämnde del af mitt förut helt och hållet uteslutna yttrande. Den 4 Mars. Att, i afseende å den utaf hr advokatfiskalen Tham nu inlemnade tablå, hvarom protokollet närmare förmäler, några utförligare meddelanden aldrig hvarken då eller sadermera under förhören blifvit till mig gjorda, ej heller min uppmärksamhet fäst å de deraf inhemtade och visade förhållanden, hvilka anthgligen först blifvit fullständigare utredda af hr polismästaren vid det emellan och efter justeringsdagarne egenhändiga författandet af texten till ko tokollet, hvaraf någon del af protokollsfc i cellfängelsets befälhafvares närvaro, f: upplästes utan medgifven rätt för mig till anmärkning, först den 27 Mars på altonen: Unpder den dag undersökningen om dessa m. fl. förhållanden pågick har jag om denna utredning ej förnummit något annat hufvudsakligt. än att insättningarna i hanklan af Vv från tulllklarmrarna in. MI 5 höfva åtkomma i