Ren jernoxid lemnar, vid öfvergången till jernloxidul, 8 4 syre. God blodstensmalm häller omI kring 7 9 syre; den kostar högst 20 Sgrpr Ctar, loch 1 I syre följakuigen 2.s5 Sgr. Sammanställer man dessa resultater och vid en I Jemförelse tager syrepriset ur blodstensmalmen till 100, så finner man kostnaden för 1 syre, ur I Kopparvitriol uppgå t. 65,6 Sgr, el. jemförelsevls 2301 I Dito, om kopparn I frånräknas 250 83 I Salpetersyra . ... 27,6 968 Surt kromsyradt kali 40.5 .. 1772 I Klorsyradt kali . . . 30.6 x 1073 I Brunsten. . .. KRT . 145 Blodstensmalm . 2,85 v 100 Hr Schwarz föreslår att, efter Minottos konI struktion, bilda staplar med brunsten på det sättet, att på bottnen af ett glaskärl eller stenI kärl lägges en skifva af kol eller koppar, hvarifrån den ena poltråden ledes, och ofvanpå denna skifva ett täckande lager af grofstött brunsten, hvilket öfversållas med ren qvartssand, som åter genomfuktas med utspädd svafvelsyra och betiickes med en amalgamerad zinkplåt hvilken den motsatta ledningstråden är få Vid denna stapels slutning bildar sig svafvelsyrad manganoxidul, under det att det frigjorda vätet syrsättes till vatten. Engelskt grönt. (Journal de Chimie medicale. 1864, Mars.) Man har med skäl begynnt hysa stor motvilja mot användandet af färger som innehålla koppar och arsenik, — såsom imperialgrönt, braunschweigergrönt, mineralgrönt m. m. — Denna farhåga behöfver man ej hysa för den färg. som sedan någon tid begynnt komma i färghandeln under namn af engelskt grönt och nyttjas både till tapeter och annan målning. Vid en analys af Mene i Lyon, fann han den nemligen sammansatt af Svafvelsyrad baryt .. 780 Jernoxidul 40 Kisel .. 88 Lerjord . . . Kl Natron . . 25 Kalk. . .. 7 Vatten 40 1000 Nytt plastiskt ämne. Af DIETuENBACHER. (Journal de Chimie medicale ete. 1864. April.) Dettasämne är svafvel, som, upphettadt till omkring 180? C., blandas med iod 1 vigt iod till 400 vigter svafvel. Blandningen utgjutes på en skifva af uppvärmdt porslin eller glas, hvarifrån den efter stelnandet lätt lossnar. Den har metallglans och bibehåller länge, till och med i flera dygn, en stor spänstighet, samt mottager och behåller de finaste intryck. Talgs blekning och rening från elak lukt. (Journal de Chimie medicale. 1864, Mars.) I den smilta talgen inröres omsorgsfullt en blandning, bestående af en half procent qväfsyra och en halt procent svafvelsyra, hvarefter den lemnas i stillhet en fjerdedels timma och utgjutes sedan i kallt vatten, eom dervid omröres häftigt. Vattnet frånsilas och den ste nade talgmassan sköljes flera gånger i kallt vatten, samt smältes sedan åter vid lindrig värme, så att vattnet afdunstar. Derefter får den smälta massan ånyo hvila, hvarunder bruna flockar afsöndra sig deri, hvilka frånsilas. Talgen lemnas slutligen att stelna och är då hvit samt utan lukt. Ett försigtighetsmått vid bruket af fotogenlampor. (Breslauer Gewerbeblatt. 1864.) Det händer ofta att fotogenlampor, som brun nit väl och icke kolat veken, börja ryka och kola veken så snart en ny veke blifvit insatt; äfven om denna är klippt af samma stycke som den förut använda. Detta härrör då från den nya vekens fuktighet. Bomullen deri suger nemligen lätt åt sig fuktighet ur luften, ända till 16 å 20 procent af vekens egen vigt, och denna fukt, om än omärklig för känseln, är likväl tillräcklig för att hindra fotogenens uppstigande med nödig kyndsamhet under förbränningen. Olägenheten förekommes lätt genom att upphetta veken ett par timmar i en varm kakelugnsnich eller på en varm spiselhäll. och insätta den varm i lampan. Den insuger då genast fotogenen, hvilken sedan hindrar fukt att intränga. Förvarinvgssätt af jäst. Af Artes. (Neues Jahrbuch för Pharmacie, c. 1864, Mars.) I. Jästen blandas med vatten och uppslammas j: deri genom skakning, samt lemnas sedan i ro : tills den sjunkit ihop och vattnet står klart of-: anom den. Vattnet afhälles då och jästen blandas med så mycket socker, att blandningen får stadga af tjock sirup. Denna blandning gjutes!: en flaska. som tillslutes väl och förvaras på svalt ; men frostfritt ställe. Jästen bibehåller sig på detta sätt i hela år, utan att försämras. Väfskyttlar af aluminiumbrons. (Armangauds Genie industriel. 1864, Mars.) Firman Paul Morin Comp. har tagit patent på detta slags skyttlar, som tillverkas i firmans aluminiumfabrik 1 Nanterre. Annars förfärdias sådana skyttlar af trä, och äro temligen dyra. De af aluminiumbrons säljas för nästan samma : pris, väga föga mer, och äro långt varaktigare; warförutan råämnet är säljbart när de slutligen blifva utnötta. De behålla sin glans oförändrad. I allmänhet förfärdigas de af aluminiumbleck, och få sin skapnad genom pressning, ehuru de äfven kunna gjutas omedelbart. Magnetiserad hammare. (The Artizan. Vol. XIX, 41.) ; j l 1 1 f 1 E 1 t f I 3 I f l Bland nyare nordamerikanska påhitt förtjenar r nämnas det att magnetisera stålhamrar till fastc 6 c a I s 1 I I I 6 g c S I nubbning af mattor, tapeter och dylikt. Små nubb, som äro svåra att hålla när de skola inslås, upphemtas med största lätthet af en sådan hammare, vid hvilken de fastna med hufvudet, och man inslår spetsen ganska beqvämt i första slaget, utan att den dervid hinner krokna. Att hammaren eger denna egenskap när den nyss är magnetiserad, derom ötvertygar den amerikanske jernkramhandlaren lätt sina kunder genom ett omedelbart försök; men huru länge hammaren bibehåller sin magnetism under upprepade slag, det blir en sednare fråga. I alla fall är den då-lika brukbar som en vanlig hammare, Krupps gjutstålsfabrik. (Der Berggeist. 1863, n:r 80.) Enligt handelskammarens i Essen berättelse för 1862 hade Krupps gjutstålsfabrik det året 161 orm iltnanar alsdranar Aanh pementuagnar 2 ång