veckling samt slutade med att anföra Geijers vackra och träffande omdöme om skalden. Prosten G. H. Melin, den välkände historikern och novellisten, höll derefter ett föredrag, i hvilket han, efter att i korthet hafva skildrat det Shakspearska dramats väsen, särskildt höll sig till det enligt hans mening yppersta af alla den store mästarens produkter, Hamlet?, ur hvilket stycke han med sannt dramatiskt föredrag uppläste scener, närmast egnade att visa det för Shakspeare egendomliga i hans uppfattning och framställande af andeverldens uppenbarelser. Slutligen uppträdde biskop Thomander och gjorde genom sina intressanta berältelser ur en minnesrik lefnad och sina som vanligt humoristiska reflexioner öfver hvarjehanda nu som alltid. ett lifligt intryck på ungdomen, som begärligt sökte uppfänga och fasthälla de med lätthet frammanade skiftande bilderna. Af en vald dubbelqvartett utfördes Gei idblads jers 7Stilla skuggor? och Otto L Orpheus sjöng; vid lutans toner hv som bekant finnes i Hagbergs t af Henrik VIII:de.?