En betänklig lagstiftningsåtgärd. Konung Carl XI:s bofartiklar?, som utfärdades 1657, voro indelade i 5 kapitel och 79 paragrafer samt åtföljdes af en särskild stadga om rättegångsprocessen uli öfre och nedre borgrätterna, jemte instruktioner för konungens hofauditör och notarie i nämnde rätt, tillhopa 26 paragrafer. Dessa artiklar, hvilka innehöllo åtskilligt, som icke stod att förena med allmänna lagens grundsatser, blefvo icke upphäfda förrän genom en den 18 Oktober 1547 utfärdad, af konung Oscar sanktionerad och af dävarande föredraganden för hofärendena kontrasignerad Ordningsstadga för de vid K. M:ts och den k. familjens hof anställda uppvaktande personer, embets och tjenstemän samt bhetjening.? Den var närmast föranledd deraf, alt borgrätternas domsrätt med 1844 upphäfdes. Förslaget ill densamma var uppgjord af riksmarskalksembetet och inneiattade ?såväl tjenliga ansvarsbestämmelser, de der, utan domstols anlitande, kunde för tjenstefel af de vid hofstaten eller någon fördelning deraf anställda personer tillämpas, som ock stadganden om sättet för de till ordning och lydnad inom hofvet hörande föreskrifters behöriga handhafvande?. Redan den omständigheten, att en författning kunde utfärdas direkt af konungen, utan art någon auktoriserad embetsmyndighet deröfver blifvit hörd, och isyftemål att förebygga ?domstols anlitande, är i hög grad märkligt. ; Men denna ordningsstadgas innehåll är ändock merd märkligt. Sedan densamma förklarat att riksmarskalken, i egenskap af chef för hela hofstaten, eger öfverinseende öfver allazvid konungens och den k. familjens hof anställda högre och lägre personer, och vidare att cheferna för hvarje afdelning, dertill jemväl räknas ståthållarne på de k. slotten samt intendenten vid Djurgården, tillkommer närmaste och direkta tillsynen öfver den till hvars och ens afdelning hörande betjening — så stadgas att för tjensiefel eller försummelser af hofbetjeningen, ega afdelningscheferna, hvar inom sin afdelning, att meddela varning, göra afdrag å lön till och med en half månad samt ålägga arrest under högst tio (10), dagar? ; — men ?är åter förseelsen af den beskafttenhet, att derå anses böra följa skiljande från tjensten, underställes frågan derom K. M:ts eget afgörande? ; — klagan öfver beslut 1 fråga om ålagdt ansvar må kunna, då beslutet är fattadt af afdelningschef, anmälas hos riksmarskalken, och då ansvaret är af honom bestämdt eller han i frågan beslut meddelat, i underd. fullföljas hos K. M:t, i båda fallen sednast inom femton dagar, derest den klagande vistas i Stockholm, men i annan händelse inom trettio dagar efter beslutets meddelande, allt. vid äfventyr af talans förlust. Sådan klagan må dock icke uppehålla beslutets verkställighet. : Det är sannolikt att då riksmarskalken utarbetade ordningsstadgan, föresväfvade honom 48 6 regeringsformen, hvari säges att konungens hof står under dess enskilda styrelse, kunnande han härulti förordna som honom godt synes. Men riksmarskalken har likvisst förbisett, hvad i 16.6 regeringsformen är stadgadt, nemligen att konungen bör ingen sin personliga frihet beröfva utan att ban lagligen förvunnen och dömd är, iden ordning Sverges lag och laga stadgar föreskrifva?, !: och vidare att konungen bör låta enhvar blifva dömd af den domstol, hvarunder han rätteligen hörer och lyder?. ; Hvad nu särskildt hofbetjeningen angår, . så är det uppenbart att den står unders: tjenstehjonsstadgan, uti hvilken icke blifvit ; husbonde eller hans ställföreträdare med-; sifvet att ålägga försumlig tjenare arrest-; straff. Beträdes tjenare med försumlighet j. eller vårdslöshet, så kan han HNärför visserligen åtelas, men vid laga domstol. Hvarken riksmarskalken, hofafdelningsche: ferna, ståthållareneller djurgårdsintenden; ten hafva af lagstiftande makten blifvit med domsrätt utrustade oeh kunna således ickejs mtd arrestöwatf bölägga sine undorörätnatit. !: :