verk, hvars arbetare antagas hafva vållat dessa rörelser. Arbetet å detta valsverk fortgår nemligen utan afbrott natt och dag. Af sådan anledning äro arbetarne indelade i 2:ne arbetslag, som intill början af September månad nästlidet år arbetade hvartdera 12 timmar i sender, så fördelade, att arbetstiden för det ena inträffade på dagen och för det andra under natten. Då denna arbetsordning emellertid af brukets disponent, H. Steffansson, ansågs olämplig, vidtogs vid nyssnämnde tid den förändring, att hvarje arbetslag arbetade oafbrutet endast 8 timmar, så att det arbetslag, som den ena dagen arbetade 16 timmar, den andra dagen hade endast 8 timmars sysselsättning. Utan att någon klagan häröfver från arbetarnes sida förspordes, fortgick denna arbetsordning till Lördagen den 16 innevarande månad på altonen, då arbetarne hos disponenten begärde, att den gamla arbetsordningen skulle åter införas. Sedan disponenten i anledning häraf förklarat, det han ville att den ordningen skulle på försök iakttagas ytterligare 2:ne månader, förklarade arbetarne sig dermed belåtne, men då ombyte af arbetslag kl. 2 e. m. I dag skulle ega rum, inställde sig icke det i tur nde arbetslaget utan dröjde till kl. 6 på ce. m. för att på sådant sätt tvinga sig till återin-. förandet af den gamla arbetsordningen. Då emellertid disponenten på goda grunder ansåg sig icke kunna medgifva sådant och derom vid sistnämnde tillfälle underrättade de då samlade arbetarne, lemnade dessa genast verkstaden och ugnarne i valsverket utsläcktes. Samma dag på aftonen eller Måndagen den 18 innevarande månad genomströfvades stadens gator af en mängd sysslol arbetare, hufvudsakligen från bruket. Såsom vanligt under dylika förhållanden voro en stor del af starka dryc berusade, men lugnet denna afton stördes dock icke annorlunda, än medelst skrän och hurrarop. Följande dagen till omkring kl. 5 e. m. syntes ingenting vidare ahmärkningsvärdt, än att krogarne mer än vanligt besöktes af bruksarbetare. Vid sistnämnde tid samlades bruksarbetarne vid brukskontoret för att uppbära aflöning för de sednast förflutna fjorton dagarne. Efter aflöningen fördelade sig arbetarne i mindre grupper och vandrade fram och åter på gatorna, men då de nu, lika som föregående afton, endast syntes hafva för afsigt att föra oljud, vidtog polisen inga särskilda åtgärder för att skingra dem, hoppandes att, sedan alla krogar redan kl. 7 blifvit, på särskild tillsägelse, stängda, folksamlingarne så småningom skulle ppplösas och folket begifva sig hem. Så inträffade emellertid icke, utan kl. omkring 9 hade de särskilda grupperna förenat sig till en betydlig folksamling, uppgifven till ungefär 300 personer. Denna samling begaf sig Rn till disponentens bostad, der under skriande oljud fönsterutslagning började, hvarjemte disponenr ten, under förnärmande och hotfulla utlåtelser, uppmanades att komma ut. Hans första afsigt att efterkomma denna uppmaning förhindrades emellertid och slutligen lyckades det stadsfiskalen Aberg, som under tiden kommit till stället och i sina bemödanden understöddes af materialförvaltaren vid bruket, Roman, och några andra välvilliga personer, att derifrån aflägsna folkmassan. Den skingrades likväl icke utan begaf sig i stället till brukets på ett kort afstånd derifrån belägna kontorsbyggnad, der under ett tilltagande skrän 174 fönsterrutor inslogos samt fönsterbågar och en del möbler sönderkrossades med stenar, kalkbruk och andra tillhyggen. Under dessa tilltag hade stadsfiskalen, som endast eger sex poliskonstaplar till sitt biträde för ordningens upprätthållande, förnyade gånger förgäfves uppmanat folkmassan att skingras och begifva sig hem. AF förödelsen i det ena rummet i kontorshuset och der sedan funne stenar till flera skålpunds vigt, vill det synas, som några af fridstörarne dit inträngt. Efter denna framfart vid kontorsbyggnaden begaf sig folkhopen till vestra toret och efter ett kort uppehåll derstädes, derunder skriandet och hurraropen fortforo, fortsattes vandringen utefter vestra Storgatan, derunder på särskilda ställen ytterligare insle-es tillsammans 26 st. fönsterrutor. Vid vestra tullen vände folkhopen tillbaka och på återvägen uppväcktes borgmästaren, som. förut illamående, redan gått till hvila. Sedan han utkommit, uppmanad att låta öppna krogarne, följde han dem till vestra torget. der. efter flera tillsägelser att begifva sig hem, folket tycktes fördela sig åt olika håll. Omedelbart härefter r vid pass kl. tre avart till 11 infann sig lik åter en, nu något förminskad folkhop vid disponentens boning och under förnyade hotelser mot honom inslog flera fönsterrutor och uppbröt den dubbla förstuguporten, dervid, då portarne icke medelst påt ning kunde öppnas, en till hands stående dbänk andes såsom murbräcka. Sedan junda beredt sig inträde i huset inträngde de vidare, under yttrande att de skulle se hjertblodet på disponenten, i hans säingkammare och de rum, som af honom begagnas till arbetsrum. Disponenten hade dock lyckligtvis redan hunnit att med sin fru undangömma sig uti ett vindsrum, och då det slutligen lyckats tjenstfolket att bibringa våldsverkarne den öfvertygelsen, att disponenten med sin fru uppehöll sig på ett annat, uppgifvet ställe i staden, hade folkhopen begifvit sig dit och utfordrat honom. : Folkhopen lät likväl af husets egare snart öfvertyga sig, att berörde uppgift saknade grund, men disponenten och hans fru hade under tiden kommit undan till annat ställe. Härefter lära de flesta begifvit sig hem och endast några få återvändt till dis ponentens bostad, der de likväl denna gång icke föröfvat något våld, utan endast begärt att blifva trakterade med bränvin. Då stadens ringa pol var vanmäktig att afstyra dylika våldsamheter, och den uppretade sinnesstämning, som sålunda uppträdt i en för den allmänna säkerheten särdeles vådlig gestalt, följande dag på morgonen visade sig oförminskad, då redan tidigt flera mindre grupper af bruksarbetare i rusigt tillstånd genomströfvade gatorna och på hvarjehanda edade fredliga menniskor, samt hotelser oförtäckt uttalas, att våldsamheterna skulle följande i s, fann sig konungens befallningsranlåten att, på sätt konungens befallningshafvande redan anmält, hos chefsembetet vid Södermanlands regemente reqvirera en ilitärstyrka af 50 man med nödigt befäl för att, ändelse af behof och uppå tillsägelse af vederbörande civilmyndighet, biträda vid ordningens upprätthållande. Denna reqvisition fullgjordes med sådan skyndsamhet, att redan kl. 8 på aftonen samma dag 26 man voro samlade i regementets här i staden varande musik-kasern och den återstående styrkan samlades inom några timmar derefter. Det ändamål, som med denna åtgärd åsyftades, vanns fullkomligare derigenom, att ett antal af 150 manliga personer af alla klasj ser inom samhället bildade en bevakningskå som, fördelad i 15 afdelningar, från kl. 6 på tonen till närmare midnatt genomkorsade staden och sålunda förhindrade de mindre folkhopar, m till en början voro på spridda 3 ynI styrka uppenbarligen ljde Mån-.