Aftonbladet – 22 april 1864, sida 2

Oaktadt vi en längre tid haft skarpa nattfror, hvilka isbelagt smärre och stillastående vaten, har dock våren närmat sig med stora steg. Pjordarne och alla rinnande vatten äro isfria: skogssjöarne ligga dock ännu och här och der san man äfven upptäcka de sista lemningarne if någon större snödrifva. Flyttfåglarne hafva i stora skaror dragit mot norr. Sednast i söndags snöade det dock under ett par timmars tid, men går föll, under 10 graders värme, ett ljumt värregn. Om kyrkostämmorna nästa söndag och nyaste förslaget till förändring ipresterskapets aföningssätt i hufvudstaden. Såsom af annonser i Stockholms Dagblad inhemtas förekomma inom de tre eller fyra nästföljande dagarne inom tre af hufvudstadens församlingar till öfverläggning och beslut å kyrkostämma förslager till ett förändradt sätt för presterskapets aflöning inom dessa tre församlingar, nemligen i Nikolai eller Storkyrkoförsamlingen samt i Maria om söndag och i Klara om tisdag. Som det här i hufvudstaden kan sägas höra till undantagen, att mer än ett fåtal af församlingarnes röstegande invånare bryr sig om att bivista sockenstämmor, så har mån trott sig böra fästa uppmärksamheten derpå, att de nu ifrågavarande sammanträdenå väl förtjena att betraktas såsom ett sådant undantagstillfälle. Frågan är nemligen att genom en enkel röstpluralitet af de vid stämman närvarande, om dessa ock skulle utgöra en blott obetydlig bråkdel af rsamlingen i dess helhet, möjligen kunna för en längre framtid afhända församligen den förmån, som hufvudstaden, jemte några andra städer, hittills lyckats bibehålla, att få aflöna sitt presterskap genom erläggande af så kallade päåskören, der en hvar lemnar sitt bidrag efter råd och lägenhet, och il: stället införa fixa afgifter såsom en ny skatt på debetsedeln, att upptagas lika med kronouppbörden. (Det bör dock i förbigående nämnas, att en sådan förändring genomdrefs i Katrina församling för ett antal år tillbaka, och hvilken församlingens invånare sedan af erfarenheten funnit så betungande, att deröfver råder en allmän obelåtenhet, och att en återgång till det förra aflöningssättet der allmänt önskas, men anses fruktlöst att söka åstadkomma, sedan en aflöning i form af fast beskattning en gång blifvit införd.) Det torde ock vara skäl att erinra, att hvarje enligt andra artikeln i bevillningsförordningen skattskyldig person träffas af den föreslagna förändringen, emedan det icke allenast, såsom nyss nämndes, tt att afsäga sig det frivilliga afgssystemet, utan äfven att, jemte en bevillning efter kapital och arbete å personer som ålnjuta själavården inom församlingen, lägga en bevillning på alla fastigheter, och att dervid försöka genom kyrkostämmans pluralitet kunna beskatta äfven de fastigheter, hvilkas egare bo utom församlingen, och hvilka alltid hittills varit derifrån befriade, emedan de betala i den församling hvarest de bo. N Redan uti det nu nämnda ligger således en talande anledning för alla rösteg. nde, både fastighetsegare och icke fastigl.etsegare, som betala någon bevillning till kronan, att, såsom närg intresserade i föremålet för det blifvande beslutet, icke förbise de :någavarande sockenstämmorna, utan alseende på, för öfrigt, hvilken åsigt de omfatta i alseende på hufvudprincipen. Dertill komma dock ännu ett par omständigheter, som synas göra det ytterligare angeläget att icke försumma sig, för att icke äfventyra den från ena sidan så ifrigt äskade förändringens genomdrifvande genom flertalets försummelse. Det är nemligen icke nu första ången som detta förslag förekommer i de ifrågavarande församlingarne. Inom Nikolai församling bragtes ett likadant förslag å bane redan för fjorton år sedan, då pastor primarius doktor Pettersson var dess kyrkoherde; en komite var då, likasom nu, utsedd och hade utarbetat ett förslag, hvaraf vissa delar åberopas af den i år utsedda komiten; men vid den slutliga pröfningen blef förändringen i sin helhet afslagen af församlingen. Saken hvilade nu några år, men upptogs sedan, under en annan form, af den bekanta komiten till utarbetande af förslag till en förbättrad själavård i hufvudstaden. Öaktadt denna komite satt i flera år, spordes dock icke några särdeles följder af dess tillvaro hvad själavården beträfiade; det egentliga, eller åtminstone mest synliga, resuitatet af komitens verksamhet och måhända dess hufvudsakliga ändamål var att den af Nikolai församling förut afslagna förvandlingen af presterskapets aflöning från frivilliga afgifter till beskattning på debetsedeln nu föreslogs för samtliga de territoriala församlingarne. Härvid visade sig ock den särskildt intressanta företeelsen, att Stockholms konsistorium, hvars ledamöter voro de som skulle skörda vinsten af förändringen, högligen tillstyrkte dess antagande?. Till en början hörde man ock nästan allmänt sägas, att saken genom den dåvarande komiten, som ibland sig räknade embetsmän med stort anseende och betydande samhällsställning, då vore så förberedd, att den :ke gerna kunde misslyckas. Det är derföre en omständighet, som i afseende på omdömet hos flertalet af hufvudstadens röstegande församlingsboer bör ega rätt att anses. såsom af ganska stor betydelse, att förslaget, oaktadt alla dessa förberedelser, blef afslaget i samtliga församlingarne. Detta tilldrog sig i Maj månad år 1862. ärmed skulle väl något hvar föreställt sig, att frågan numera skulle vara undankjuten, åtminstone för en mansålder. Men nitet hos vårt presterskap och några dess närmare vänner hvilar i Icke fullt ett er, eller redan sistlidet år, väcktes fråga ånyo, och först inom Storkyrkoförsamlingen.. Men nu tillställdes det å ett annät sätt. Tre eller fyra ledamöter, varibland, om vi ej misstaga oss, en ledamot af kyrkorådet var synnerligen nitälskande, gimgo ur hus och i hus för att begära underskrifter på en motion till församlingen att åter införa den afslagna förändrinen. På detta sätt tillkommo tvenne sådana skrifter, hvilka i det nu till föredragning om söndag befintliga komiteförslaget märk,