Aftonbladet – 14 april 1864, sida 2

READER ANNAN TRA sjelfva verket, tillade han med en vänlig blick på min mor och en dito på mig, i sjelfva verket tycker jag att vi tre, som vi nu: sitta, jag mellan er båda, kunna liknas vid myrrha, aloe och cassia)4. Den ena liknelsen var oriktig, ty han var visst icke bitter, tvärtom, mild som en sommar?, Sedan kallade han mig alltid Cassia. Jag tycker ganska bra om det namnet och det var mycket vänligt af honom att uppkalla men nu går jag återigen min berättelse i förväg. : Vid tjugofem års ålder sökte jag mig således plats såsom guvernant. Detta var öfverenskommet mellan min mor och mig. Det var visserligen hårdt att nödgas lemna hemmet, men jag kunde på detta sätt erhålla större och ordentligare lön, hvaraf en del skulle årligen afläggas för att sätta mig i stånd att sedermera alltid vistas hos min mor. Sådana voro hennes fremtidsplaner. Mina egna voro kanske litet olika dessa, men det är ej värdt att tala om hvad som längesedan är förbi. Allt hvad som sker är dock till vårt bästa och vid lifvets slut utjemnas ändå allas våra öden. Yr Sutherland skaffade mig den plats jag sökte. Han skref till min mor ett brådskande bref, hvari han sade sig hafva ordnat allt för mitt emottagande uti en familj, om hvilken han muntligen skulle meddela vidare upplysningar. Men någonting hindrade honom att komma; jag vill minnas att det var eå sammankomst, hvari han var ordförande, ty ehuru ännu ung, åtnjöt han inom köpmannaklassen ganska stort anseende, och var särdeles hemmastadd i alla affärer som rörde Indien, der han i yngre år vistats ganska länge. Upptagen af dessa göromål, var det ej underligt aut han glöme den för min afresa utsatta dagen och jag for utan att hafva träffat honom och t) Cassia är ett ostindiskt träd, hvars frukt består af en svart cylindrisk, hård hylsa, innehållande en svart. retaktig, men något skarp merg, med bruna, glänsande ktrmnor. Cassia kallas äfven en utländsk buskart. Osyris alba.