Aftonbladet – 11 april 1864, sida 3

FER SPAN SRA Meet Rättegångsoch Polissaker. Polismästaren Wallenbergs sednaste rapport. (Slut från fredagsbl.) I början af denna berättelse har jag påpekat huru som, fastän det af polispersonalen och deras tillfälliga biträden den 7 och 8 Mars utöfvade våld, med några visserligen beklagliga men få undantag, varit af ringa betydenhet och uti intet fall medfört några för framtida helsa eller lemmar vådliga följder, vissa här i staden utkommande tidningar derom utspridt de mest fasaväckande till stor del all grund saknande berättelser och derigenom lyckats emot polisen synnerligast hos den lägre befolkningen uppväcka ett hat, som till en del gaf sig luft uti de den 13 och 14 Mars timade uppträden. För att ådagaläigga beskaffenheten af dessa beriätteiser har jag förskaffat mig åtskilliga ofiiciella inyg, hvilka jag nu går att omförmäla; och i sammanhang hvarmed jag torde nödgas göra några noggranna utdrag af berättelserna, om hvilkas art den som icke läser dessa tidningar annars icke kan göra sig ett begrepp. Mer än några få af de mest framstående exemplen på de sålunda bland allmänheten utkolporterade många osanningarne skall säkerligen icke behöfvas för att hvar och en; som derom tager kännedom, bör, på samma gång han måste förförvånas öfver djerfheten att genom uppgifvande af detaljer till namn, bostäder o. s. v. söka vinna trovärdighet åt så kolossala osanningar, finna huru det varit möjligt att mot polisen framkalla den animosit, som varit rådande. Först torde jag härvid böra nämna att, oaktadt hr öfverståthållarens för nära tre veckorsedan utfärdade offentliga kungörelse med uppmaning till dem. som utan å sin sida dertill gitven anledning ifrågavarande aftnar blifvit våldförda af den till ordningens upprätthållande använda tjenstepersonal, derom göra anmälan, klaugomål i berörda hänseende hittills e inkommit hvarken direkte eller genom remisser från hr justitiekansleren eller hr justitieombudsmannen från mera än 15 personer, af hvilka dock 2 sjelfva äro angifna att vid samma tillfälle hafva först våldfört sig å polisbetjeningen och 3, då de anmodades att för vederbörande kommissarie uppgifva de närmare omständigheter, som kunde leda till upplysning i målen, förklarat sig i anseende till våldets obetydlighet icke vilja fullfölja sina angifvelser. Till detta, då icke allenast flere pressens organer med en sällspord ihärdighet sökt att få allt gom möjligen kunde kompromettera polisen framdraget utan ock starka enskilda bemödanden i samma syftning egt rum, ganska betecknande förhållande kommer att, enligt de upplysningar jag från stadens samtlige fältskiärsstugor låtit införskaffa, biträde för yttre åkommor erhålln under ifrågavarande aftnar sökts den 7 Mars af blott 35 och den 8 Mars af endast 21 personer, deribland inberäknade en poliskonstapel och en som genom olyckshändelse, på sätt Jag nedan närmare skall vidröra, erhållit en skada, hvilken sedermera likväl särskildt framhållits bland dem som förorsakats af polisen. Någon -bestämd upplysning huru många bland dessa personer som blifvit slagne af polisonalen eller deras biträden har icke kunnat vinnas, men efter all anledning har en icke ringa del af de på måndagen behandlade erhållit sina skador vid de utfall som af den med stenkästning öfverfallna gardesposteringen måste med gevären göras mot de på Blasieholmen och nedra delen af Carl XIII:s torg varande oroliga folkhopar. Vidare har jag under den 30 och 31 Mars jemväl från hufvudstadens samtliga praktiserande och nu här vistande hrr läkare erhållit skriftliga bevis att, med undantag af hr professor Rossander, hrr lifmedici Grill och Nerman samt doktorerna Klingvall, Lundberger och Martin, ingen haft under behandling och vård någon person för skada eller åkomma. erhållen under gatu: uppfrädena i Mars månad; samt af nämnde sex hrr läkare angående deras patienter erhållit följande intyg: Undertecknade, som under vård haft personer, hvilka blifvit skadade under gatuuppträdena i Stockholm denna månad, få derom, på begäran, meddela nedanstående upplysningar. Stockholm i Mars 1864. Carl J. Rossanaer: hänvisar till förut afgifvet betyg angående en å lasarettet vårdad patient. Denne var slagen med trubbigt tillhygge, sannolikt en battong. Är redan återställd, men vårdas fortfarande å lasarettet för annan åkomma. Någon annan har ej varit under min behandling. hvarken i enskild praktik eller på lasarettet. På sistnämnda ställe har ej heller någon annan sökt inträde eller ens konsulterat för sådan orsak. N. LD. Klingvall: hänvisar till förut afgifna betyg, angående 2:ne personer. Den ena, hr Gustaf Anders Grandin, var slagen å hufvudet med trubbigt tillhygge, sannolikt battong, är nära återställd. Den andra, hr J. A. Heine, redan ä id, hade ytliga sårnader å underarmarne. a flera hafva ej varit under min behandling. J.D. Grill: Jägaren hos h. ex. grefve Sparre, enligt förut afgifvet läkarebetyg. AA. BE. Inndberger ; Snickaren Tibbelin har rådfrågat mig för ett obetydligt kontunderadt sår å hufvudet. Martin: har besigtigat skomakaremästaoch lemnat honom intyg, hvartill jag får hänvisa; och har blodvitena tillkommit. enligt Ganers yttrande, genom battongslag. hvarom jag likväl ej kan mig utlåta. En stalldräng vid kongl. hofstallet beklagade sig att han fått två slag i hufvudet under orogketerna vid Blasieholmen, hvilka dock voro af ingen betydenhet W-. S. Nerman; hvarjemte andre stadsläkaren doktor Blachet uti särskildt utfärdadt bevis meddelat, att ingen af de under Mars månad i stadens bårhus införda döda personer befunnits hafva några yttre skador. Oaktadt allt detta och ehuru jag med förut offentliggjorda bevis styrkt ätt med undantag för den at professor Rossander här ofvan omförmälda person ingen å någon af stadens allmänna sjukvårdsinrättningar sökt inträde och vård för sda aArhållan AHvdar ifrågsavrranda vunnträdan