Aftonbladet – 11 april 1864, sida 3

UTRIKES FRANKRIKE. Direktorn för den handelspolitiska afdelningen inom den franska ministeren, Herbet, har afrest till Miramarc, för att underteckna ett redan i Paris uppgjordt handelsfördrag mellan Frankrike och det blifvande nya mexikanska kejsarriket. Lagstiftande kårens session har blifvit förlängd till den 4 Maj. I Marseille har man vid hafsstranden funnit en flaska, hvari följande bref var inlagdt: ?Ombord på Atlas. Vi ha stött på en sandbank. Vi befinna 0ss i en simpel båt. Om denna biljett kommer dig till handa, så bed för 0ss.7 (Atlas är ett postångfartyg, som sistlidne höst spårlöst försvann på en resa mellan Marseille och A1lgier.) Franska tidningen Pays innehåller följande officiösa meddelande rörande konferensen i den danska frågan: Vi tro oss veta, att Danmark på den föreslagna konferensen vid rådplägningarnes begynnelse skall yrka på, att stipulationerna från åren 185 2 skola uppehållas och diskussionen inskränkas till en tolkning af Londonfördraget. fan kan vil ej antaga annat, än alt England kall anse såsom sin pligt, att ställa sig amma terräng som Danmark och understöd) de rättigheter. som de diplomatiska fördragen gifva Kristian IX, med förbehåll att undersöka, på hvad sätt de skola tillämpas, för att tilltredsställa Tysklands klagomål. Vi ha skäl som föranlåta oss antaga, att lingland, om det blir någon konferens af, skall uppträda på detta sätt vid underhandlingarnes öppnande. I detta fall är Frankrikes roll noga bestämd. Nu såsom alltid troget sina förpligtelser, skall det först fordra, alldeles såsom Danmark och England. att hvarje makt, som medverkat vid Londonfördragets afslutande, skall honorera sin underskrift och taga den till utgångspunkt för förhandlingarne. Om denna mening segrar, om enighet ernås på denna terräng mellan alla parterna, blir det ej af nöden att föreslå något annat system för konferensen. Men om 1851—52 års stipulationer öfvergifvas af majoriteten af de närvarande makterna; om konferensen icke vill taga dem till ival för sina rådplägningar, så skall Frank å gin sida icke längre vara bundet af dessa stipulationer. I detta fall, men också endast i detta fall, skall det föreslå, att befolkningarne mä rösta och Slesvigs och Holsteins invånare bli åtsporda om deras mening, Tidningen La France yttrar sig på samma sätt och tror sig vete, att Drouyn de Lhuys i två depescher af den 20 och 29 Mare till franska ambassadören i London furst de la Tour dAuvergne förklarat, att ?om under konferensens rådplägningar fördragen af 1852, hvilkas stipulationer ingalunda tro