Aftonbladet – 11 april 1864, sida 3

Från Fler borg skrifves den 4 April på eftermiddagen: Under den häftiga kanonaden i går morgon försökte de preussiska och österrikiska pioniererna att verkställa en öfvergång till Als vid Rundsgaard. Under kanonernas skydd, hvilka oupphörligt gåfvo eld på de danska batterierna midtemot, lycekades det verkligen att sätta ut några pontoner i sjön. Men den våldsamma nordvestliga vinden, den starka strömsällningen och den höga gången tvang pioniererna att öfvergilva försöket, på den österrikiska majorens inrådan, emedan detta försök skulle ha kostat alltför många menniskolif i anseende till de stora hindren och danskarnes eld. Under de sednaste dagarne hafva 7 danska örlogsängfartyg kryssat i sundet, för att hindra preussarnes öfvergång. I en berättelse till en Flensborgertidning antydes, att man för framtiden dragit försorg om att Rolf Krake, — detta svarta odjur? — om den ännu en gång skulle våga sig så tätt in på de preussiska verken, ej så lätt kan slippa ut igen. Hemlighetsfulla mått och steg hafva tagits, hvilka emellertid ännu ej få omtalas. I Kreuzzeitung meddelas om Rolf Krakes sednaste bedrifter följande: I går middag (den 31 Mars) visade den sig plötsligt vid Flensborgs fjord, seglade långsamt till omkring 2000 steg från Holnees, som ligger midt emot Broager, och försvann derpå åter, efter att ha legat stilla i några minuter. Skeppets blotta framträdande var tillräckligt för att allarmera både infonteriet och husarerna i Gammelgab och Iller, likasom en stor mängd nyfikna från Broager skyndat ned till stranden. Ett holländskt ångfartyg, Rembrandt, som försökt bryta blokaden vid Swinemiinde, har uppbringats af danska örlogsskonerten Absalon och inkommit till Köpenhamn. Fältmarekalk Wrangel har utfärdat följande proklamation, daterad högqvarteret Flensburg den 26 Mars: Jag bestämmer härmed, att samtliga vapen, skjutgevär, krut och öfriga dithörande materialier af Jyllands invånare inom 3 dagar efter denna kungörelses emottegande, aflemnas till kommendantskaperna 1 Kolding eller Veile. Öfverallt, hyarest vapen eller skjutmaterialier gömmas och ej aflemnas, skola husegaren och egaren af de konfiskabla vapnen, arresteras samt ställas för en krigsrätt. De kungliga danska forstembetsmännen behålla sina gevär mot ett intyg af vederbörande kommendant, att de äro i stånd att leverera det för den allierade rarmån nödvändiga (!) vildt. Dessutom befaller jag, att samtlige församlingars fattiga i Jylland, genast erhålla ved för 1 år från de kungliga danska skogarne och att den på kommunens bekostnad blir hemkörd till dem.? Stettiner ?Ostsee-Zeitung? varnar för att hysa öfverdrifna förväntningar om den por siska marinen, då nu tvenne danska blokadeskadrar synas vara i Östersjön, cen vid Rägen och en vid Danzig, af hvilka den sednare måhända räknar de bästa fartygen. Preussen har?, heter detinämnde tidning, endast Arcona, Nymphe och Vineta? med inalles 69 kanoner, hvilka ej kunna våga en strid med den öfverlägsna danska styrkan; de 20 kanonbåtarne kunna vara bra vid kusten, men ej i öppen sjö gentemot stora krigsskepp. De preussiska kanonerna ha måhända det företrädet, att de nå längre än de danska, men på 2000 stegs afstånd träffa de danska granaterna fullkomligt lika bra och lika verksamt som de preussiska. Man hur hittills underskattat de danska fartygens snabbhet: i striden den 17 Mars vågade de preussiska fartygen först ett angrepp sedan de öfvertygat sig om, att återtåget i ostlig riktning var obehindradt. Men nu ha danskarne äfven en ostlig eskader, så att preussiska fartyg, som vågade sig ut i strid, skulle komma mellan en dubbel eld. Preussen får fördenskull ej sätta sina fartyg och sitt marinmanskap på spel; det är nog, att Danmark är tvunget att hålla hela sin flotta rustad och likväl har svårt för att effektuera blokaden af några få pommerska hamnar. Det högsta, preussiska marinen kan göra, är, att angripa de danska örlogsskeppen, om de visa sig på 3 å 4 mils afstånd från Svineminde. Franska tidningen Sidele har meddelat ett utdrag af elt bref från en affärsman, som i enskilda angelägenheter kommit till krigsteatern. Brefvet uppgifves vara skrifvet i Horsens och innehåller följande: Upprörd af dagens sorgliga scener kunde jag icke somna, utan satte mig att skrifva till min familj. Då jag derunder kom att se åt fönstret märkte jag lyktor som buros tvärtigenom en skog bort till ett ställe, der jag under den nyss förflutna dagen hade sett soldater, under två österrikiska officerares befäl, gräfva en stor graf. Då jag gaf nogare akt tyckte jag mig se några soldater följa efter lyktorna under djup tystnad. Detta retade min nyfikenhet och förmådde mig att försöka laga reda på denna ovanliga processions ändamål. Oaktadt farorna vid en sådan promenad beslöt jag trotsa nattens köld och mörker, och under det jag smög mig fram så försigtigt som en tjul såg jag minst 200 soldater ulan uniform och med bakbundna händer. De upplystes af lyktorna och på gilven signal hördes plutoneld. De som ej stupade för denna vlefvo expedierade med bajonetten, sedan blef gralven igenkastad. Jag trodde först att det var danska fångar man sköt, men tick sedan veta af en soldat, som lyckats komma undan, att det var ungrare, som hade velat göra myteri och gå ötver till danskarna. Preussiska regeringen har i dessa dagar sändt till Dyppel en ny och särdeles fullständig fälttelegrafapparat. Hvarje vagn, som för trådarne, hvilkas hela längd uppgår till 10 mil, är förspänd med 6 hästar, så att nedläggandet af ledningen kan istor hast utföras. De 10 telegrafister och assistenter, som medfölja, äro alla beridna. Manskapet, som tillhör telegrafafdelningen, bär infonteriets ekipering, men har dessutom tvenne hvita litsor på kragen. TI en korresnondens från Könenhamn till