Aftonbladet – 9 april 1864, sida 3

ko. att. som medföljer Hallmans komedi Donnerpamp 1782 samt hans skrifter 1820. bakelseqvinna. bakelsekäri k. Jemför sanskrit i se kona. Ordbok mogespraket, sj svenska alland 1862. Att prosten Rietz icke har läst ITallman synes vara gifvet; men kanske hade denne orätt, då han, okunnig i sanskrit, ansåg sin gamla bekanta strufmadam vara en riktig gumma. som Jeana (eller, såsom han skritver, Jan i stället för endast en personifikation af en ide? Shakespeare och Victor Hugo. Det till leet utlofvade arbetet öfver Shakespeare af Hugo blir hvarken nagon biografisk eller roman, utan en ovanlig bok, som slår in I på historiefilosofiens område. Lämpligast skulle man väl kunna kalla den en det poetiska snillets genealogi, en stamtafla ver dess anor och efterkommande, bland hvilka sednare Victor Hugo äfven räknar sig sjelf. Det är nog att se hmehållsförteckningen: Första afdelningen: Kapitlet I: Shakespeare. Hans lif. Kapitlet IL Snillena. Homen Hjob. Aeschylus. Jesaias. Lucretius. Juvenalis. Tacitus. Påulus. Johannes. Dante. Rabelais. Cervantes. Shal are. (Hvilken egen sammanställning!) Kapitlet III Shakespeare den gamle. Kap. IV. Konsten och vetenskapen. — Andra afdelningen: Kapitlet I. Shakespeare. Hans verk. Kap. IL Kulmini tionspunkterna — (Hamlet. Macbein. Othello. Lear.) Kap. III Oritici. Kap. IV: Litteratörerna och mängden. Kap. V. Förnimmelsen af det sköna och sanna. — Slutet. Kap. I. Efter Shakespeares död. England. Kap. II: Kulminationspunkterna. Kap. Ul: Historiens slutomdöme. Hvar och en på sin tillbörliga plats. Radowitz samling af sådana, en af de betydligaste, som någonsin en privat person egt, (den är till ungefär 30.000 stycken) kommer att s på auktion i Berlin. — Les deux mondes är titeln på en ny fransk tidning af politiskt, litterärt. artistiskt, statsoch national-ekonomiskt innnehåll. som at utgilvas i Frankfurt am Main under direktion af en hr Kolliseh och redaktion af en doktor Beving. — Bland den nyligen aflidne markisen Silvio Pellicos sjelf! mer snart att utgilv böcker och flugskrifter samt 216 tidskrifier utkommit i konundari Sachsen under är 1863; af dessa sistnämnda iäro 28 nya, under det att 10 upphört att utgilvas. Af böckerna äro 224 på främmande språk, nemligen 1 på arabiska. 83 å engelska, I på fr a. 1 på grekiska, 1 på hebreiska, 3 på italienska, 63 på latinska, 19 polska, 1 på spanska, 4 på ryska, 1 på ungers och 3 på vendiska språket. — En fransk öfversältning af Shakespeares dramatiska arbeten al Francois Hugo, son till Victor Hugo, skall-i ad utkomma i Paris. Ofversättaren erhåller den lilla nätta summan af 50.000 francs för sitt arbete, ett honorarium, som författaren ej hade att glädja sig åt. istoire de la Literature Anglaise af attare till Les philosophes franle ete, har utkommit i Pari storia går från den anglosach te tiden och är afvais ou NIX S Denna litteratur siska perioden ända till n fattad med ständigt afseende. på engelska folkets sociala och politiska förhållanden, att den tillika Jemnar en talla af det britiska kulturlifvet. — Första bandet af Grand Dictionaire universel du NIN Sifele har nyligen utkommit. Den franska Monitören yttrar om detta arbete. att det utan gensägelse skall bli för vårt århunrada hvad den stora encyklopedien var för det 18:de. — Limprimerie. Journal de la typographie, de la lithoaraphie et des industries accessoires är titeln på en af Gabriel Charavay redigerad månadstidning, som utkommit i Paris från årets början. Detta är den första boktryckaretidning i Frankrike, — Hertigens af Manchester nyligen i London i två band utkomna arbete: 7Court and Society (meddelanden ur det hertigliga familjarkivet om den engelska hofsocieteten från Elisa beths till Annas tid) föranleder en kritiker i den engelska tidskriften Athenzeum att framkasta den frågan, om ej Drottning Elisabeths iälskare Essex är att betrakta såsom urbilden till Shakespeares Hamlet. — Annu är ej allt hopp ute. De bildade symamsellernas farhågor, att riddare-, röfvareoch ryslighetsromanernas sköna tid oåterkallelien är förbi, vara något förtidiga, ty de okför för så spis, ha ännu ej dött ut i Tyskland. En förlagshandel derstädes t. ex. annonserar på en gång följande nyheter: —Die warnende Aufraus Die Geyersburg und das Blut gericht zu Hall; Der Schreckensthurm am See oder die mitternächtliche Todtenglocke; Verhängnissvolle Wanderungen des Ritter Hugo von Schauerthal; Graf Arthur der Grausame; Ritter Alfred und Isabella oder die geretteten Heidenopfer; Das Gottesgericht. — Målaren Calame död. En af de mest betydande förluster. som konsten kunde göra, drabbade henne genom den snillrike landskaps: målaren Alexander Calames död den 19 Mars i Mentone i furstendömet Monaco. Han hade i någon tid lidit af obotlig stsjukdom och hade I begifvit sig till södern, för att åtminstone förkafla sig nagon lindring i sitt lidande; men gälves. de kyliga rstormarne bortryckte honom. Calame var född 1817 i Vevay och f lorade redan tidigt genom en olyckshändelse sin far, en fattig stenhuggare från Neufchåtel. Insamlingar gjordes genast för enkan och sonen. Händelsevis kom den rike bankiren Diodati dit och intresserade sig lifligt för de olycklige. Några år derefter gat han den unge Alexander en på sitt kontor. men denne dugde ej till afan, och principalen öfverraskade honom ofta, då han, i stället för att sysselsätta sig med sina göromål, kluttrade figurer och tecknade träd. Diodati ville ej att en talent. som han trodde sig finna här. skulle förbli outbildad. skickade deröre sin skyddsling till Geneve och rekommenderade honom hos audra rika köpmän derstädes: man gjorde en insamling, för att köpa färger och penslar åt den fattige stenhuggarsonen, och snart tillverkade denne också prydliga wistmärken och dylikt. Slutligen öfverlemnade man honom heit och hället säsom elev åt den berö dskapsmålaren Diday, och det dröjde e n lärjungen uppnådde mästaren, ja. de honom. 1842 kom Calame till Paris, exponerade här Montblane, die Jungfrau? m. m., erhöll hederslegionens kors och blef medlem af akademierna i Petersburg och Bri År begaf han sig till Italien och med derifrån bland annat sin tafla: Ruinerna af Pestum. Denna, äfvensom hans Skogsström, befinna sig i Leipzigs museum. Vidare ser man af Calame uti museum i Basel das Schreckhorn och das Wetterhom, uti konstsalen i Berlin Handeck och Vattenfallet vid Meiringen?, uti Musee Arlaud i Lauzanne Brienzersjön o. s. v: Många af hs — Auktion å antografer. — General von! Barolos efterlemnade papper har man funnit ä raj. 1 manuskript: den kom5 — Enligt officiella uppgifter ha 30424