tider i landskap samt många smärre arbeten, litografier och raderingar. Hans bravour voro isynnerhet de scaweiziska landskaperna, hvilka känske ingen annan förstått återgifva med så poetisk pensel. Konsten hade gjort den fattige arbetarens son till millionär. Han bebodde i Geneve en praktfull byggnad på sjöns strand, och hans atelier var en praktfull sal i renaisansstil. Men kroppsliga lidanden gjorde ER sedan flera år tillbaka mycket svag och bräcklig. och genom ett olyckligt fall hade han örlorat ena ögat. — Staden Paris låter i sitt 14:de arrondissement (Montrouge) bygga en kyrka, hvars monumentala karakler i förtjenar omnämnas. Den blir 85 meter lång och 45 meter bred. Från det fyrkantiga förhuset r sig ett klocktorn till öl meters höjd. Kyrkans inre utgöres af tre parallelt löpande kepp, af hvilka hvartdera slutar med ett half Mormigt kapell. Lika inrättadt är transeptet. Det af fyra stora arkader bestående koret har det egendomliga. att det bildar ett slags fyrkantigt torn. som höjer sig öfver mellanskeppet. flen till denna egenhet är lånad från kyrkan Montreal i Palermo. Kyrkan bygges i latinsk stil. Kostnaderna beräknas till 2,280.000 francs, utom köpeski ingen för tomten. Stadsbyggmästaren Vandremer 1eder arbetet. Potografien har genom firman Heidenha komp. i Avolda funnit en ny vidsträckt användning. Det hår nemligen lyckats nämnda firma att öfverflytta fotografis a bilder på ämnen af det mest olik; äsom porslin. glas, emalj, stal, bleck, t elfenben o. och detta på ett sätt, att bilderna kunna ka oförgängliga. Fin håller redan ett lag med fotografier prydda porslinsvaror. — Direktionen taflegalleriet i Kristallpalatset i London inbjuder Englands och Kontinentens konstnärer att lemna rika bidrag till sommarexpositionen. I programmet yttras det att a expositioner med hvarje är tilltagit i om-fång och betydels samt i summa män omfattats med ökadt intres Bland de penningepriser. med ta arbetena denna gång skola utmärkas, äfven ett pris af 40 guineer för utländska konstnärer. — Liszt i kloster. Franz. Liszt har. såsom man vet, i redan nära ett års tid lefvat tillbakadragen från verlden i dominikanerklostret San Onotrio på Monte Mario i Rom. Han har der komponerat mycken andlig musik och har visat sig såsom en mycket verksam medlem af de draskap, som ej blott göra allmänt k; leksverk till sin uppgilt, utan fastm sig rent papistiska ändamål. Det berättas nu, att Liszt imnar ingå såsom munk i det kloster. der han hittills vistats blott såsom en verldslig broder. Så skall då äfven denna underbart rörliga. lysande och snillrika lefnadsbana efter en verldsfärd genom alla profana religioner sluta stilla och enslig i klosiercellen vid paternoster och rosenkransen. Tidningarne uppgifva, att djupt bekymmer och nya svikna förhoppninga förmätt den firade konstnären till detta steg. — En skådespelerska ur den högre societeten. På Theäre des jeunes artistes i Pari debnuterar inom kort den unga. vackra ungerska gre vinnan Julia Apraxin, född grefvinna I Batthyany. Hon skall ha en mera framstående talent och ämnar icke stanna såsom blott dilettant, utan vill egna sig åt konsten såsom yrke. Naturligtvis motser den förnäma societeten hennes debute med så mycket mera spänd väntan, som hon dertill valt sig scener ur röler, som beteckna de båda motsatta polerna: Racines Phedra? och Pariserpojken. — En rival till Offenbach. Så väl i Tyskland som i Frankrike uppdyka medtäflare till Offenbach. Så har han nyligen fått en farlig rival i en ung fransk musiker, som heter Julien och är bosatt i Aix. Han har komponerat ett bouffonerie: Thesei son, som gör ovanligt up; seende för musikens originalitet, frihet och frickhet. Den burleska texten är författad af en advokat och utgör en parodi på Phedra. Hippolyt kommer akande på jernväg, Theramen röker arr. Phedra begagnar krinolin. Aricia har sin Iskares fotografiporträtt och vill taga lifvet at sig genom kol-os. Till slut för ittar mairen Hipolyts ci ktenskap. — En annan rival till Offenbach tysken Robert von fHornstein, som krifvit en operett med titeln der Dorfadvokat till text af direktör Treumann i Wien, hvilken sistnämnde ämnar gifva den på sin teater. — Hertig Carl of Braunseluweig teaterdirektör. Den för sin rikedom i diamanter kände Carl at Braunschweig ämnar begagna sig af den franska tealerfriheten och inrätta en teater på Rue Beaujon i Paris. Man uppgifver redan namnen på de skådespelare och skådespelarinnor, han tänker engagera. — Det påfliga kapellets arkiver i Rom äro nu ordnade och edda med katalog. De in nehålla de berömdaste kompositioner alltifrån den figurerade musikens återupplifvande, och man finner deribland de förnämsta verken af ett stort antal kompositörer, som lyste före Palestrina. De dy a aste manuskripterna blefvo likasom genom ett underverk räddade vid Roms plundring år 1527. — Gounods länge utlofvade nya opera: Mireille, har ändtligen den 19 Mars blifvit gifven på Theätre lyrique uti Paris. Publiken. bland hvilken många framstående berson T befunno tröttnade icke under hela de tre akterna att gifva luft åt sitt bifall. Redan första numret, en kör af flickor, måste gifvas om igen. Det var en ny stor triumf för den firade kompositören. Libretton, som är bearbetad af Michel Carre efter Frederic Mistrals provengaliska dialekten skritna skaldestycke, är a enkel som irande. Underråttelser från Danmark. Man har många gånger hört förvåning uttalas öfver att ty rne blifvit så föga störda från dunskarnes sida i sina belägringsarbeten. I detta afseende yttras i ett bref från en dansk officer följande: Våra skansdr hafva nu börjat skjuta på fiendens arbetskommenderingar framför centern. Vikunna väl de rigenom försinka hans arbete något, men hindra honom fullkomligt från att få de tillämnade batterierna färdiga kunna vi Anal ala I datta föl AS da vdA