samt deraf följande upphettning vid metcorernas hastigare framfart i luttkretsen. Genom en mikroskopisk undersökning af metesrstenarna har man sökt afgöra om man borde betrakte dessa kroppar. såsom stycken af en söndersprungen planet eller om de bildat sig genom en hopgyttring af ett fint öfverallt i värt solsystem kringspridt stengrus. Dessa undersökningar hafva dock . ännu ej ledt till något afgörande resultat. A ena sidan låter dentikhet ej förneka sig som eger rum emellan meteorstenarne och vissa å jorden förekommande vulkaniska bergarter, en likhet som tyckes antyda att meteorstenarne leda till ursprung från en större verldskropp med, ungefär samma bergsbildningar som vår Jord. A andra sidan åter tyckes meteorstenarnes inre byggnad häntyda på att de bildat sig genom sammangyttring af en mängd små lösa kantiga stycken som blifvit hopkittade af ett från hufvudmassan skildt bindemedel, ett förhållande som är föga förenlig med det antagandet att de skulle utgöra bitar af en vulkanisk bergart å en större planet. Det vore alltför djerft att på grund af de ofullständiga undersökningar, som vi för det närvarande hafva tillgång till, afgöra hvilkendera af dessa åsigter är med sanningen öfverensstiämmande, men man kan taga för afgjort att då en fråga, som i så väsentlig mån beröra vigtiga utom vår jord stående förhållanden i vårt solsystem, en gång blifvit framkastad, den äfven innan kort skall blifva på ett ovedersägligt sätt bedömd. För några år sedan redogjorde jag härstädes för upptäckten af organiska, kulörta föreningar i en meteorsten från Kaba i Ungern och jag omnämnde då tillika det oerhörda uppseende denna upptäckt gjorde, emedan den tycktes bevisa att organiskt lif, äfven fanns på andra kända kropar än vår jord. Ofantliga förråder af likartade olväteföringar hafva under de sednare åren blifvit funna på vårt jordklot och öfver hela den bildade verlden väckt ett ej mindre lifligt ehuru kanske något mera sjelfviskt intres: Få iämnen hafva nemligen vunnit en så hastig spridning. snart nog i palats och koja, som det under namn af fotogn kända lysmaterial hvilket för ändbarhet och billighet det närvarande i anvä knappast öfverträffas af något annat, och detta ämne framställes genom en enkel kemisk behandling ur åtskilliga af kol och väte sammansatta dels fasta dels flytande naturalster som, inom mineralogien tro kända under namn af bitumer, asfalt, bergaja, petroleum, m. m. Dylika ämnen hafva länge varit kända och använda samt förekomma äfven inom vårt land, dels å malmföande gångar oc ockar i våra urberg, dels il åtskilliga af v in vatten afsatta lager. Först under de sednaste åren hafva dock så rikliga tillgångar på dessa bituminösa ämnen blifvit upptäckta i Norra Amerika, att den på dem grundade industri inom några få år vunnit en kultur-historisk betydelse. En kort redogörelse för dessa mineraliers förekomst och upptäckt torde sålunda icke vara utan intresse. Persien, öar i grekiska archipelagen, Sicilien, m. m. hafva länge varit kända för sin rikedom på bergolja eller naphta, och redan för flera tusen år tillbaka hafva dessa ämnen begagnats såsom lysmaterial i Orienten och utgjort en för dess länder vigtig handelsartikel. Emedan lågan af brinnande naphta lyser illa, röker starkt och sprider en obehaglig lukt, liknande den sm dålig, rökande fotoge (gifver, kunde detta lysmaterial i sin råa, oförädlade form icke vinna någon betydligare användning. Märkligt nog kunde tuscnårig praktisk erfarenhet icke låna menniskan de cnkla handgrepp som voro nödindiga för varans förädling, och det blef deröre vetenskapsmännen förbehållet att skänka oss detta snart oumbärliga ämne. Ar 1847 erhölls oförmodadt vid en engelsk kolgrufvalen större mängd bergolja. detta ämne il, denna råa form hade ett jemförelsevis obetydligt värde försökte några tekniska kemister att genom omdestillation, m. m. rena den under cen ! tid i grufvan så ymnigt förekommande bergoljan : J för att derigenom göra den till en mera begärlig handelsartikel. Försöket kröntes med fullstänlig framgång, men den nya källan för bergolja atsinade snart. Häraf läto upptäckarne af förädingskonsten dock icke afskräcka sig utan besynte i stället att för sin industri ifrån andra trakter skaffa nödigt råämne, bestående dels il lytande bergolja, dels iskifierarter genomträngda ; fast bitumen. Ymmniga tillgångar på en dylik , ( s cke flytande utan fast bitumen hade man aniffat vid Enniskillen i Norra Amerika, och lessa ådrogo sig snart spekulanternas uppmärkmhet. Ar 1857 begynte man att vid Enniskil(q en uti större skala bryta detta mineral och kort 1 lerpå upptäckte man, helt oförmodadt vid nä-l, sra borrningar i ett underliggande lager af lerf 1 f chiffer, betydliga genom den gjorda öppningen mnigt framqvällande massor af bergolja. HunIratals dylika mer eller mindre gifvande borringar hafva sedan dess blifvit gjorda genom de trakten befintliga lagren, och om också endast tt mindre antal af dessa borrningar gifva uppof till rikhaltiga och varaktiga oljekällor så beisade de likväl att de bergoljeförande lagren i lessa nejder hade en stor utbredning. Man besynte nu också att anställa borrningar i nejden tf en mängd andra gamla och oftast längesedan itsinade oljekällor, som förekommo i flera vidt rån hvarandra skilda trakter af Norra Amerika ch, fann härvid att de lager, hvilka föra berglja hafva en oerhörd utbredning. I detta redan rut af naturen med så frikostig hand utrustade and. sprang plötsligen en ny killa till nationalikedom fram ur jorden, mer gifvande än Caliorniens och Australiens sammanlagda guldlager, a rik att man knappast torde kunna uppvisa ågot motstycke dertill. I Bergoljan bildar såsom bekant, en mer eller nindre tjock, flytande ska, hvilken lätteligen ! inner ned ifrån det lager der den bildats till lv rre belägna schikter. Och emedan detta ämne t lättare än vatten händer det äfven att det aflr s 1 atten upptränges till högre belägna lager. Bergrter, som ursprungligen ej innehallit någon biumen, äro derföre stundom alldeles genomträngda f detta ämne. Såsom t. ex. fallet är vid ap h jospe i Norra Amerika, hvarest en 10 till 12alle ar bred gång af en lava-artad bergart småning r m blifvit så genomträngd af bergolja, att alla l, le i dylika bergarter ofta förekommande blös ; ummen äro alldeles uppfyllda af bituminösa iumnen, som ursprungligen varit aflagrade i de ediment schikter, som nämda gång genomkorar. Till följd af dessa omständigheter blir det ofta anska svårt att afgöra hvilka lager ursprungligen arit bitumenhaltiga och hvilka först under sednare id blifvit det. Man är dock numera temligen nse derom att bergoljan i: Norra Amerika bildat ig samtidigt med aflagringen af åtskilliga ganska amla till siluriska och devoniska formationerna örande sehikter, ehuru till följd hvaraf en ny lo vårighet möter geologen vid försö ka från hvilka slag af organiska ämnen bergljan leder sitt ursprung. Under dessa uråldriga h eologiska perioder var nemligen landvegetatioen ännu allt för svag för att ensam hafva gif-d it upphof till den ofantliga massa af kolvätet sreningar, som träffas i dessa bildningar, och nan har derföre förmodat att en betydlig del afl naterialet till dem lemnats af växter och biötjur, djur som lefva i hafvet. För den, som vant 4 ig vid tanken att alla aflagringar af kol eller nycket kolhaltiga föreningar härleda sig från g srmultning af växtämnen, måste detta antagande 7 början förefalla något frimmande. Men då man ger i betraktande den oerhörda massa af blöt jur, som nästan uteslutande befolkade hafven (i nder dessa gamla, på högre och fullkomligare ti jur ytterst fattiga tidskiften, och den likhet som g kemiskt hänseende eger rum emellan sammanittningen af dessa blötdjurs organismer och växt? brer, får ofvan anförda antagande stor sannokhet för sig. En säker bestämning af de bituninösa lagrens ålder i Norra Amerika är således h f stort teoretiskt intresse och blifver tfven i!n raktiskt hänseende af vigt dels vid bedömande ! , AA MR mm DD