Aftonbladet – 26 mars 1864, sida 3

crinran till de flyende, att de skulle ta beneh på ryggen. Så var den historien förbi, så var fienden försvunnen och allt tystnade och hvilade. En och en half timme derefter ljöd åter trumpeten, skott vexlades, och utanför Dyppels by samt Avnbjerghöjden visade sig äter täta massor, några hvitklädda, andra i blåa rockar, österrikare och preussare. Det var fiendens resery, som vällrude sig fram emot oss, den skulle söka att återI vinna, hvad de andra förlorat. Och nu I började striden åter, vildare och häftigare än förut, öfver backar och grafvar, bakom brinnande hus och nedrasade ruiner. Folk samlades på höjderna omkring Sönderborg vid Slottet och qvarnarne med goda kikare och goda ögon; man såg det blänka och blixtra från häckarne och dikena, man började räkna skotten, men upphörde snart. dermed, emedan så många skott föllo, sit Ide ieke kunde räknas. Då hade fienden Iden stora fördelen framför oss, att solens I strålar föllo rakt öfver de våra, så att vi Jendast på myket nära håll kunde iakttaga Ibans rörelser. Öfver Fredrik VII:s bro Isprängde den ena ordonnangen efter den landra, vägen var full af Sr ANIHONSTag: Inar, af små kärror och lasarettvagnar, och låterigen ljöd landtsoldatens visa mellan I kanonskotten och granaterna. Det gick fram och tillbaka, i flykt och förföljande, bort öfver den mark, som på förmiddagen blifvit trampad hård under striden och änInu ieke mättats af de första fallnas blod ; lik och sårade ägo der ännu oupptagna, och ju längre det led mot aftonen, desto mera förfärade blefyo stadens ängsligt lyssI nande inevånare. . Venstra flanken närmast Broager förblef, så att säga, oanfäktad hela eftermiddagen, alla trängde sig bort mot hö. er, det gällde latt behålla och taga Dyppels by. Mellan Ihusen streds på samma sätt, som då man slogs vid Oversö, man mot man, bajonett mot bajonett. De våra hade tagit fast fot i kyrkan, bakom husen, inne uti dem, från taken, från fönstren, från hvarje titthål skickade döden sitt bådskap, och deremellan kommo liksom i en bestämd takt ekotlten från batterierna, der en fiendtlig kelonn visade sig eller en gtörre afdelning, som man trodde det vara möjligt at få håll på. Ången ligger nu upprifven framför dessa batterier i djupa och breda fåror, den liknar et: upplöjdt land, men det är kulorna och granaterna, som här utfört arbetet. Preussarne -och österrikarne veko tillbaka och bletvo åter drifna fram afsinu officerare, de störtade som säden för skördehemannen, men nya kommo i de dödades ställe, ständigt friska och andra. Sjette regementet stod i löpgrafvarne på vensira tlanken mellan skansarne n:r 2 och 3. Det blef denna eftermiddag ett uästan oantastadt vittne till hvad som försiggick på andra flygeln, deremot rasade striden mot fjerde regementet, mot femie, åttonde och sjunde, mest mot femte och fjerde. Solen gick ned, det började skymma. då tystnade kolonnernas gevärsskott, från skansarne blixtrade det ännu, men mera enstaka och med längre mellanrum. Då man slutligen ej kunde slåss längre, stodo preussarne u ope i Dyppels by och höllo Avnbjerghöjden be satt. förtur ljöd ännu från skansarne, som cn oe b Sjöstriden vid Rigen. Danska marivministeriet inrapporlerar under den 17 d:s: Chefen för eskadern i den östliga delen af Östersjön (kontreamiralen v. ockum, som hade sin chefsflagg ombord på fregatten Sjelland, för hvilken örlogskapten Grove är chef) meddelar, att den 17 d:s på eftermiddagen, under det eskadern i stilla väder låg i närheten af Greifewald, observerades tvenne preussiska ångkorvetter Aurora och Nymphen samt hjulängaren Loreley, kommande upp söderifrån. Danska fregatten Själland, följd af den öfriga delen af eskadern, lade sig mot de flendtliga fartygen och började, assisterad af linieskeppet. Skjold, striden, hvarefter de fiendtliga furtygen under fortsatt strid drogo sig tillbaka till hamnen vid Svinemände. Elden ö pe nades kl. 23: och upphörde kl. 434. Sex preussiska ångkanonbätar, som visade sig utanför Peerd, deltogo ej i satrideu. Fregatten Sjelland har 3 döda och 19 sårade. Fartygen hafva för öfrigt ingenting lidit. Denna officiella berättelse fullständigas af följande privata meddelanden: På middagen den 17 d:s kom den preussiska flottiljen ut från Rägener Boden, der isen under de gista dagarne lossat, först tvenne korvetter eller små fregatter och dernäst sex kanonbåtar. Naturligtvis anställde danskarne genast stor jagt, först Själland, sedan Skjold, derpå de andra fartygen af eskadern. Nu började en våldsara kanonad: striden företedde en vacker och imposant anblick; hufvadstriden levererades mcdlan Sjellaad och Skjold på vår sida och korvetterna på preussarnes, Från våra andra fartyg lossades endast få skott. De preussiska. kanonbåtarne lupo in tillgrundet vid Stralsnnad och de 2 stora fartygen följdes af oss in till Svineminde, just som det blef mörkt. Skjold hade hvarken döda eller sårade och Sjelland 3 döda och 19 särade, en relativt ringa förlust efter så våld-samt skjutande, De tvenne stora tyska korvetter. sam från preussisk. sida deltogo i striden, voro Ancona om 28 kanoner och Nymphen. om 17 kanoner samt hjulångaren Löre ey och 5 kanonbäåtar. Fregatten Sjelland, söm genast lade sig inne mellan de båda korvetternu och gaf dem det ena glatta laget efter det andra, har så godt som ensam utstått kampen och tilltygat korvetterna till den grad, att den ena var så godt som alldeles raserac. Kanonbåltarne sökte genast kusten; seden Skjold helsat på dem med ett glatt lag. Två man å Sjelland sutto i märsen då ck kula kom och tag hufvudat af dans