Franska tidningen Pays uttalar sin till fredsställelse öfver att någon konferens i den danska frägan sannolikt icke blir af. emedan Frankrike i motsatt fall skulle nödgas med vapen i hand försvara sin der uttalade mening, om denna icke lyckades göra sig gällande. Kabinettet i Köpenhamn vill?, skrilver tidningen, utt konferensen blott skall sysselsätta sig med Holstein och re: glera de vilkor, på hvilka det skall förbli förenadt med den danska monarkien, på samma gång de band bibehållas söm förena hertigdömet med Tyskland. En sädan diskussionste g skulle under nuvarande förhållanden vara för inskränkt att en konferens skulle kunna sammanträda med utsigt ill framgång. Vi tillstå, men beklaga ej, att ett konferenssammanträde iä omöjligt. Frankrike, tillsamm: iga makterna samladt kring det gröra bordet, skulle vara nödsakadt att gifva sina id6er tillkänna, och en gång bundet genom sitt språk, kunde det, om resultatet ej motsvarade dess mening, ledas till att aktivt deltaga i kriget. Det skulle ha förlorat den ribet i sitt uppträdande, som det hittills bev Vi kunna för öfrigt blott loforda den nationella känsla och den patriotiska anda, som lifva Danmark. J en dylik beägenhet skulle vi ledas af samma bevi kelsegrunder. För öfrigt skall Danmark förr eller sednare skörda de rättmätiga frukterna af så mycket mod och så mycken energi. Dess i faran fullkomligt värdiga hållning skall tillförsäkra det Europas allmänna symali. Man kan redan nu antaga, att Sverge icke skall dröja att ansluta sig till det. Den dagen skall kriget redan bli allvarsammare för Österrike och Preussen. Hvem vet, och vi skulle ej bli förvånade deröfver, om icke de båda tyska stormakterna, i fall de fortfarande finna lika stora svårigheter som vid Dyppel och Frederic snart skole åvägabringa en för Danmark ärofull lösning, som blir helt och hållet öfverensstimmande med stipulationerna i 1852 års fördrag. Enligt vår åsigt, skall en hvär lyckönska sig till en sådan lösning af konflikten. Kabi. netterna i Wien och Berlin skola blott beklaga att de gagnlöst förspillt så mycken tid, blod och penningar i ett krig, som kunnat undvikas.? Öfverdirektören vid ländtmäteriet har under den 21 dennes utnämnt och förordnat Ingeniören vid generallandtmäterikontoret, kammarjunkaren J. G. W. Belfrage att vara aktuarie 1 samma kontor. IR LA FE RR