Aftonbladet – 26 mars 1864, sida 2

anmäld — hade del Palmettos blifvande fest försall hela byn i en spänd väntan: och vägen till borgen var besatt af en väldig massa uyfikna, som ville vara de första att taga de väntade gästerna i ögonsigte. Då klockan slog nio, kommo trenne vagnar körande upp till borgen; ur: hvilka niv personer stego ur, tre damer och sex herrar — fyra af de sednare officerare. Var detta endast början, eller var det alltsammans? Asigterna derom voro delade. En qvart, en halftimme, tre qvart förflöto, utan att några fera anlände. Det skulle således icke komma nägra flera — en slutsats, som kom borgens aktier att falla med tio procent i åskådarnes tanke; men deremot stc äter i det ögonblick sällskapet på sin väg till kyrkon gaf de kringstående tillfälle till ett närmare betrektande. Personalen var visserligen liten, men deremot tog den sig mycket bra ut, och qvantiteten fick ersätta qvaliteten. Kunde det väl gifvas ett vackrare exemplar af en gammal gentleman än dep som vandrade i svetsen. med markisinnan under armen, samnolikt hennes far? — eller en mera intagande ung man än denne löjtnant vid bersagliererna, hvars lika raka figur, ultry cksfulla, olivfärgade ansigte och gagatsvarta hår och ögon tydligt angålvo att han var markisinnans bror? Och den der vackra damen i blå sidenklädningen, som stödde sig på markisens arm, hade hon icke en drottnings utseende och gång, och den der, och den der, och den andre, var det ieke ett nöje att se dem? I det ögonblick då sällskapet från borgen hade intagit sina platser i del Palmettos sidokapell hade borgens aktier åter stigit till pari; och då markisen och markisionan efter messan föreställde byns invånare för deras oäster, notabilileterna en och en, och de öfriga iuvånarne i klump, stego besagda aktier till en, förut okänd höjd. Det minsta, byn under sådana omständigeter kunde göra, var att efter aftonsån-) ren gå och besvara borgens artighet. och