ken, att hon icke hade både ögon och öron ) för andra saker. Inom en helt kort tid hade palatset icke mera några hemligheter. för henne. Splitet mellan Vincenzo och j herr advokaten, Rosas medhäll med fadren, anledningarne härtill och de olyckliga följder som det hade för Vincenzo — markisinnan såg och fattade alltssmmans, Att se ett ondt och forska efter botemedlet var för hennes varma, lifliga natur ett och detsam-; ma. Men här fanns endast ett botemedel — försoning pa billiga vilkor. Hon var öfve tygad ett Vinceazo var en alltför först dig karl för att antaga dessa vilkor, ifall de erbjödos honom; men hon var längt ifrån att hysa summa förtroende till signora Candias vch hennes fars sunda förstand. MarI kisi . som hon meddelade sin sinnans sluts man, var denna: sVi måste underkasta denna fars och? hjerta en ordentlig be ng och I värlva oss ett inflytande öfver dem, som vi sedan skola använda till vår väns bästa. Om vi lyckas, så är allt godt och : hvarom icke skola vi i alla händelser vinna så mycket, alt siguor Vincenzos daglig umgänge med oss skall betraktas såsom en uaturlig vedergällning för vara ständ.ga artigheter mot familjen, och sålunda skall ingen tycka illa vara der Vid denna tid — i medlet af Mars — var Vineenzo en daglig gäst pa borgen, ja tillbragte der re :gelbundet hvarje eftermiddag från klockan ine till sju. Som vi se, drack han ymnigt af den vänskapens och ympatiens källa, som, så att säga, hade sprungit upp wuder hans fötter: men han var så törstig, stackars själ, och så gjorde honom hans varmhjertade grannar en så beqväm brygga. Vincenzo hade till och med sin lilla egnu tillflyktsort. på borgen,