i stället för fliok, han har de svenska) ( vokalerna, der dansken arne har om-!e bytt dem (bedregeri, ask, för hedrageri?, a eske?), svensk ändelse på vissa ord, ijh ället för dansk (betydelse för betydning?), han r sakne, i stället för ?savne, Tyslig (åter ett ord, som för den egentliga danskan är komplett främmande, likaså nalle (nalkas), misslynt (på egentlig danska ?fortredelig), möjlig, i stället för mulig?, bry någon (pa danska drille?), lerft, i stället för lerred, harcel, i stället för haspe, råk (tråkig, totalt obekant ord på öarne), kyresfoll:y 4 stället för leiere?; vi anföra om det faller och endast i högen, vi ämna icke skrifva ett lexikon, vi hafva blott velat styrka vårt påstående med svart på! hvitt. Nog af, vi möta här i det gamla Sönderjylland (såsom Slesvig fordom kallades) en folkdialekt, så äkta nordisk, att vi snarast tro oss från de dauska öarne plötsligen förflyttade upp till någon uppsvensk provins — den skånska dialekten kan i renhet och ursprunglighet icke jemföras härmed —, och dock försäkrar man ( att. vi här befinna oss på urgammal tysk kul turboden? och att de a olyekliga slesvigare gifva ifrån sig sitt Schmerzengesechrei? hvar gang de ivinga danska tung alt tala denna barHur längt denna svensk-d (man kan nästan så kalla d Slesvig? Hvar insen ir, der deandet 7efter nationaliteterna rällmätigt företagas? Der finns ingen sådan lt gräns. Man talar om ting, som äro omöjliga i praktiken, äfven om de iteori allt annat, än hvad de nu äro, rättvis stället för orättvisa intill toppmål. Det slesvigska folkspråket har från Eidern blitvit undanskjutet uppåt norr, icke medelst jemua fiendtliga stormkolonner, utan snurare genom pa måäfa gjorda inhugg liksom; af ett slags wallensteinska ströfkärer, kors! och tvärs kringsvärmande språkvandaler. Här och der har tysk inflyttning lyckats helt och hållet bemäktiga sig en terräng temligen längt norrut, på andra ställen hafva djupt nedåt Eidern framskjutande flikar blifvit Jemnade qvar, och ända hittills alldeles KJ I J I ( 1 förskonade. Att i minst haliva Slesvig, t, det erdet nordliga, folkspråket är dans kännes numera som ofvanft ven af cn och annan tysk. (fo ex. den bekunte geograliske auktoriteten Petermann,) men ucdanlör denna zon ligger ett icke litet distrikt, der folket likaledes talar denna r sugdt —; oaktadt tysk entr genhet slutmelse? fr n ligen bar lyckats vinna den och skolspråket h gens sida, rv är afvexlande tyskt 0 gode IndrömkOoch att kyr danskt, och uäter söder om detta ligger ännu ett tredje ganska betydligt omrade, der, oaktadt foll:språlket ännu är danskt, tyskan blifvit genom en ytterligare god Indrömmelse? ensamt och uteslutande kyrkooch skolspråk. Det blandade distriktet, d. v. s. det, der landtbefolkningen talar huller om buller danska och plattyska, börjar egentligen först söder om Flensborg och sträcker sig som en temligen smal remsa på sned öfver landet nedat Husum; resten af landet, der plattyskan är oblandadt folkspråk, (vi tala icke om den lilla vestli kant af Sydsles der det blott tal ska.) blifver alltsa blott det närmaste or I distriktet mot Holstein (med till hufvudort). Och vi s vera, alt det icke är synner är sedun den dansk-s staden Slesvig ola här obserigt mer än 100 den Slesvi lades ända nere vid 5 Ö: esvigska dialekten taien, ja i sjelfva staden plattyska er öringen på norra sidan af Eidern omfattade ännu du egentligen blott det lilla stycket mellan denna ilod och Dannevirke, men började just vid det laget att tränga allt mer uppat. dervid den fick en ypperlig, liksom fr gängspunkt i den bekanta halfön Sv: (OSchwansen7) der idel adliga tyska egare slagit sig ner och snart utbredde platttyskt sprak med holsteinskt ladugår sten och tysk gödsellära?. samt ett förträftligt handtag i de danska kronvasallerna, hertioarne af Gläcksburg? och af Augustenborg, som i sinu sockuar öfverallt införde råk utan alt det ringaste bry tyskt kyrkosr sig om de rigt ytterst svaga protesterna från Köpenhamn. I Angeln, strax norr om Svans, var ännu då det danskslesvigska tungomälet så envist, att presterna knappt voro istånd att på något upptänklict sätt få bugt dermed: det var är 1750 den beryktade presten Fischer i Angeln blef a? danska regeringen undantagsvis atsalt för sitt alltför öppet (äfven från predikstolen) uttalade raseri öfver det danska språket, Chabe ich Euch. Teufelsgesinde, niel deutsch reden lehren wollen? Dieses Teufelsgesinde bleibt doch immer bei ikrer tollen dänisehen Sprache!) Hur fullständigt danskt hela Slesvig i äldre tider varit, derför hehö ves knappast något annat bevis, än ett litet studium af landets ortnamn, d. v sedan dessa blifvit behörigen befriade från den tyska fernissan och återställda i sitt ursprungliga skick, med ledning af gamla officiella kameralistiska längde rkoböcker, röttsdokumenter, m. m. Vi hafva nyligen i ett danskt tidningsblad sett en ganska intressant förklaring af det i de sista danska krigsberättelserna så ofta förekommande ortnamnet Midsunde, Missur sunde, (ett trångt pass nere i Slien namn är uppenbart af så urganma rot, alt prestera S våra nägot namn af äk tare och ide, My): detta I nordisk äldstu sagor icke ens kunna imhemna e NOrraere slag, det består neml niska orden jo, (smal) och sund; man har en fullkomlig analogi härtill i det danska namnet på vindihunden, mynde, som är ett sammandraget mjolemd, (dettas nämnde ord förekommande ännu i skånska lugen).