h taljerade upplys inga lupit, fra es skall hafva äran till hr öfversäthällaren afgifva berättelse. Stockholm den 16 Mars 1864. Adolf Wallenberg. Hos redaktionen af Aftonbladet anhälles ödmjukligen om införande af följande: Ny biljettutdelning! Inom så väl enskilda kretsar som uti tidningarne har ogillandet varit lika allmänt som välförtjent öfver det sätt vederbörande antagit som lämpligt för inträde till de s. k. fria föreläsningarne i de la Croix salong. I Aftonbladet d. 3 dennes yttrade sig en tjensteman i en artikel om detta förhållande och ehuru deri ådagalades de lumpna följderna, hvilka möjligen hittills förblifvit obekanta för en och annan, så konstaterade densamma döck endast ett kändt faktum. Ty att de utdelade biljetterna blifvit en spekulationsartikel för stadsbud, vaktmästare, pojkar 0. s. v. är allmänt bekant. ) Under sådana förhållanden kan det således icke vara annat än i högsta grad förvånande att erfara hurusom den af slöjdföreningen tillsatta komit, hvilken, efter det K. M:t beviljat 2000 rdr till hållandet af offentliga föredrag för arbetare, fått denna angelägenhet anförtrodd, föreslagit icke ailenast att äfven vid dessa gratuita föreläsningar införa det så allmänt öfverklagade biljettväsendet, utan ännu mer, att dessa biljetter skola sorteras i tvenne slag: serieoch aftonbiljetter. Obegripligt är att vid den sammankomst som inom S. F. egde rum i ämnet, ingen röst höjde sig emot denna, lika opopulära som alldeles öfverflödiga och hinderliga biljettmani. Hvad andemeningen med detta 5. F:s i en tvär vändning . fattade beslut, detta komitens trots mot den allmänna opinionen kan vara, är svårt att gissa. Om det är 5. F:s önskan (hvilket vi ej vilja betvifla) att åtminstone en mindre del arbetare verkligen skola lyckas få tillträde till dessa föreläsningar, så har den inslagit en alldeles bakvänd stråt. Ty först och främst vore det 9. F:s skyldighet att då andra vederbörande så litet vetat motsvara allmänhetens fordringar på att få åtnjuta sina rättigheter: ett fritt, obehindradt tillträde, så långt utrymmet tillåter, till de sancer staten påkostar allmänheten; att 5. F. då såsom sig bort visat bättre exempel, bättre välvilja och vilja för arbetarens tillträde till dessa andra stancer. Sedermera då föreläsningarne välbetänkt komma att ske på söndagsaftnar är det alldeles icke att befara att den del af publiken, som endast söker förströelser, skulle på dessa aftnar vilja uttränga arbetaren från föreläsningar, annonserade just för honom. Ytterligare är det otänkbart att den kunskapssökande arbetaren icke skulle veta att i tid intaga sin plats. Och den som det icke vill, honom sker det endast rättvisa om han finner sin plats af en mera kunskapshungrig upptagen. Päståendet, att biljetter äro nödiga för kontinuiteten, är inför den praktiska mannen eudast ett svepskäl, ty det är klart, obestridligt, att om föredraget (det må nu bero på föreläsarens, förmaga eller åhörarnes grad af mottaglighet) är nog mäktigt att väcka intresse och således göra sig efterlängtadt, så fortsätta äfven åhörarne att infinna sig till fortsättningen, de må nu hafva biljetter eller ieke; lika visst som att inga biljetter förmå draga en liknöjd åhörare till ett godt föredrag eller kompetente åhörare till ett skralt föredrag. Biljettväsendet är en mannamån vid detta tillälle mot arbetaren, som ej har tid att sjelf nöta bort till biljetthemtningar, ej råd att dertill lega. Och i alla fall: — skola väl biljetterna tecknas? — Är det då meningen att 5. F. eller dess bestyrelse, elier dess komit skall såsom ett högre väsende sofra, sortera, gilla, förkasta hvad som är eller icke är arbetare bland de tecknade, eller möjligen genom hrr arbetsgifvare låta skipa rättvisa och nådigt utdela biljetter? — Sådana fria föreläsningar blifva ieke mycket att tacka för. Slutligen må det tillåtas fråga hvarföre en så liten lokal uppsökes. Om komiten fruktar att det skall saknas åhörare, hvarföre då detta bråk med biljetter? Fruktar komiten åter. att trängseln skall blifva så stor att endast de efterlängtade biljetterna skola hjelpa, hvarföre då ej uppsöka en större, fast dock billig lokal, t; ex. nedre börssalen? I utlandet ser man föreläsningar försiggå inför flera tnsen personer (dock inåste anmärkas att detta vanligen sker i amliteatraliskt inredda auditorier), hvyarföre kunna då icke dessa här ske för en bråkdel af detta antal, t. ex. omkring 1000 personer. . Insändaren kan ej annat än art hjertat önska att vederbörande snart måtte ändra ett beslut, som i annat fall sannolikt kornmer att mot komite och bestyrelse vända anska misstrogna blickar, ganska ogillande Känslar. ) Vi ha erfarit att stadsbud och pojkar gå omkring i husen och butikerna och formlien utbjuda biljetter. Utanför föreläsningsfokalen stå de äfven hoptals i samma ärende. Reds anmärkning. Rältegångsoch Polissakor. I lördags afton uppstod på Köpmantorget en folksamling, från hvilken hördes hurrarop och oljud. Anledningen uppgifves hafva varit, att en nymf från något af de i trakten belägna kaf;husen visat sig på gatan i en fantastisk kostym och uppfört sig på ett sätt som samlade folk omkring henng, Då en af de ridande patruller, som genomforo gatsrna. ankom till stället för att skingra folkhopen, sökte en bageriarbeTR SIKderbere fatta en af hästarne om be