Som en märklighet kan anföras, att den mot staden anryckande styrkan medförde en brotrain, hvilken dock stod en mil bakom; likaledes ambulansvagnar. Tornistrarne hade infanteriet lemnat efter sig i Hörning. På rådhuset, der den med anledning af fiendens förväntade ankomst organiserade komitn, under ordförandeskap af kammarherre Dahl, var församlad, infann sig kapten Vieser ur österrikiska generalstaben och anmälte, att den ankomna styrkan stod under befäl af fältmarskalklöjtn. grefve Neipperg, adlatus hos fältmarskalk Gablenz, som f. n. låg i Skanderborg (ungefär midt emellan Horsens och Aarhus), och anmodade borgmästaren om att komma ned Jå torget. Han reqvirerade tills vidare en del lifsmedel åt de uppmarscherade trupperna. På torget sade Neipperg, att trupperna kommit på befallning af fältmarskalk Wrangel, för att besätta Jutland och lefva på dettas bekostnad, såsom gengäld för tyska fartygs uppbringande. Han begaf sig derefter med borgmästaren till rådhuset, der han för komiten upprepade sina ord och utskref kontributioner, bestående af lifsmedel, vin, bränvin, öl, cigarrer, hafre och läder. Då komiten sade sig dels ej kunna genast anskaffa de begärda varorna, dels förklarade, att något läderförråd icke fanns i staden, ropade han med stigande häftighet, att han skulle ha det begärda, och isynnerhet lädret, och att om alltsammans ej anskaffats vid truppernas afmarsch, skulle han medtaga några borgare som gisslan för att det blefve sändt efter honom innan midnatt. Hans adjutant, major Dumoulins förklarade till och med, att man väl visste, att han kunde enligt krigssed låta skjuta gisslan, om det begärda ej anskaffades. Reqvisitionens storlek bestämdes emellertid till 53 st. skinkor, 20 ankare vin, 2 fat bränvin, 17 tunnor öl, 6000 cigarrer, 1000 scheffel hafre, samt läder till 200 par skor och 100 par stöflar. Då komiten såg att detta qvantum kunde åvägabringas, lofvades dess utleverering, och fienden medtog 3:ne framstående män som borgen. Kl. half 6 bröto samtliga trupperna upp, för att gå tillbaka söder om staden. Stabsofficerarne förfrågade sig mycket omständligt huruvida det fanns eller funnits danska krigsskepp i farvattnet, likasom de äfven ifrigt sökte att få veta, om danska kronprinsen Fredrik begifvit sig härifrån tillbaka till Köpenhamn. De fingo naturligtvis ej besked om någotdera. — Mellan förning och Aarhus sågs redan i morgse ej en enda man fiendtliga trupper.4 Wrangel har utfärdat på danska och tyska språken följande proklamation: För att kunna, så vidt möjligt är, fördela de krigsbördor. Jutland har att bära, lika öfver hela landet, är det nödvändigt. att nedanstående regeringsembetsmän, nemligen amtmännen i Ribe, Veile, Skanderborg och Åarhus, jemte borgmästarne i städerna Ribe, Varde, Veile, Kolding, Horsens, Skanderborg, Silkeborg och Aarhus eller, i händelse af deras frånvaro eller förfall, närmaste mannen i amtsembetet eller magistraten, skola genast infinna sig i högqvarteret i Kolding. Den 12 Mars 1864. v. Wrangel. Kungörelse. Utförsel af hästar, slagtkreatur och säd från Jutland förbjudes härmed under straff af konfiskation. Kolding den 12 Mars 1864. v. Wrangel. Dessa båda aktstycken tala tillräckligt utan kommentarier. Kuese——————O