Aftonbladet – 18 mars 1864, sida 2

n en stund mellan fyra ögon men om Federico tråkar ut er, signor Car dia, så skicka bara bort honom. Här fir nes en hel mängd tidningar och böcker som ni kan roa er med. Hon var borta utan att Vincenzo had hatt tillfälle, eller ens önskan, att öppn sina läppar. Om det var hans fantasi sor hade framkallat denna ståtliga gestalt oc kommit den att betrakta honom med s milda och vänliga ögon, tala till honom s hjertligt och finkänsligt, behandla honon såsom en vän och ej såsom en främling — om det endast var en villa, som ett or kunde skingra — bättre då att ett sådan ord blefve osagdt. Man måste i månade ha varit afvänd från menskovänligheten mjölk och behandlad likt en paria, för at kunna fatta den förvirring som en plötslig skur af sympati och hjertlighet kan åstad komma i ett flämtande bröst. Vincenzo stir rade fremför och omkring sig, likasom föj att upptäcka om han var vaken eller sof vande. Hvad stirrar du efter? frågade Federicc i det han lade ned den tidning han nys tagit upp. Jag söker öfvertyga mig att jag inte drömmer, sade Vincenzo. Ja, bade jag inte rätt, då jag sade at hon är en underbar qvinna? sade del Pal metto helt förtjust. Ja, och du — du är en underbar man tillade Vincenzo allvarligt. Åh, det är väl temligen starkt eade de Palmetto och skrattade af full hals. 4Ja, nog förefalleridu mig så åtminstone? fortfor Vincenzo med samma allvar; fså vänlig, så god, så broderlig. Hvad har jag väl gjort för att förtjena allt detta af dig? Du bode rätt, då jag hade orätt, och