Aftonbladet – 17 mars 1864, sida 3

endcet 1 det närmaste förlo ; Underrättelser från Danmark. Den officiella Berlingske Tidende anmä ker, på grund af N. D. Allehandas uppg om att en svensk armekär om 15.000 man skulle besätta Seland och Fyen, att denna underrättelse högligen tarfvar bekräfte och att man i alla händelser väl kan anse det afgjordt, det ett eventuelt anbud om ett svenskt hesättande af Seland och Fyen icke skulle blifva mottaget af den dunska regeringen. Rörande striden vid Fredericia d. 5 Mars ekrifves till Fedrelandet : 71 går morgse klockan half 9 angrep fienden med alla tre vapenslagen våra förposter vid Havreballepasset och kastade dem tillbaka. Våra förposter vid Bredstrup och Ervritsö drogo sig tillbaka på samma gång som Havreballeposterna, och fienden lät nu kolonner rycka fram mot Fredericia på tre vägar. Guast, då en från förpostbefälhal: varen, kapten Beissenherz af 21:sta regementet, alsänd dragon underrättat om detta plötsliga anfall, red divisionsgeneralen, den lille raske Wilster, ut till Stoustrup, som ligger cirka en half mil ute på terrängen. Här stannade han, omgilfven af sin stub, och förblef en stund stilla, oaktudt många uppmaningar att draga sig tillbaka utom kotthäll för granaterna. Det dröjde icke länge, innan de preussiska nurtilleristerna fingo sigte på honom och skickade bud efter honom, såsom det kallas på krig spraket: en granat föll mellan generalen och hans stabschef, kapten Hoffman, sårade generalen i armen och höften, afslet kaptenens ena ben och dödade båda I General Wilsters gamla röda, som var så väl känd under sista kriget, är icke mer, alla fyra benen blefvo afskjutna på henne, hon läg en kort stund och vred hufvudet, hvarefter hon utandades sin sista suck. 1 rykande rappet — ty fienden brusade fram i allt större antal, blefvo de båda sårade officerarne nedlagda på en bondvagn af kapten Tvermoes och kusken (ty ordonnanserna skingrades vid skottet åt alla håll, och ämbulansbärarne gömde sig i gropen; så alt de måste drifvas fram, för att sköla sin pligt), och kördes in till Fredericia, hvarifrån generalen pr ångbåt for till Kö penhamn; kapten Hoifmann blef amputerad på lasarettet; det skall i dag vara bättre med honom. Vid Heisebro var striden häftigast, här sårades kompanibefälhafvaren Wain af 20:de regementet 1 låret. Löjtovant Köhler fick ett mycket svärt sår i underlifvet, kulan gick ut genom ryggen. Preussarne begagna ett förb..., men deras synpunkt mycket ; ändamålsenlig detsamma, som begagnades af österrikarne vid Steuderap och Sankelmark, nemligen att tvinga oss samla oss i quarre, för att mottaga kavalle choc, derpå kasta rytteriet åt sidorna. för att lemna plats åt det lätta ridande artilleriets granater, hvilka åter tvinga oss at skilja oss åt, hvarefter kavalleriet ånyo I hugger in i denna upplösta ställning. Man; kan icke göra sig något begrepp om den verkan detta stridssätt har, innan man sjelf sett det: men på cen terräng, hvilken, lik den omkring Fredericia, är alldeles flack utan gärden och diken, bakom hvilka infanteriet kan söka skydd, är det alldeles ohyggligt. Hos österrikarne och preussarne gå kavalleriet och artilleriet hand i hand i första linien, och så går stormen öfver vårt olyckliga infanteri; hos oss hållas dercmot kavalleri och artilleri tillbaka, ty hellre mista 100 man än en kanon: i det! fallet hafva vi alldeles icke följt med vår tid. Fienden förföljde våra svagt (endast 8 kompanier, spridda t terrängen omkring Fredericia), ända till en half mil från fästningen och besatte Stoustrup samt Errits åvidt man kunde finna, ryckte han på tre vägar fram med 2 batalmer, 2 ä 4 kanoner och en sqvadron k på hvardera vägen. Vid Krybily stod kapten Daue med sitt kompani: han drog sig tillbaka till Hönmebjerg och intog der en ställning, i stället för att gå tillbaka tll fästningen med de två andra kompauier, med hvilka han der sammanträffade. Han blefunder striden så afskuren uf de fiender, som ryckte fram till Erritsö, att han icke kunde komma fram till nämnde ställe. Man har från Middelfart (på Fyen) sett honom slåss i närheten af Fnoghöi, hvarifrån han hoppats kunna komma öfver till Fyen: detta lyckades emellertid icke, emedan inga fartyg voro i ordning, hvarföre han måste, trängd af öfvermakten, gifva sig. vermodig derigenom att han med sin öfverlägsna styrka tillbakakastat yåra förposter in på lästningan, visade fienden sig äfven med kolonner utanför Erritsö oc besatte Sandalshusen. Då dundrade det argt från Oldenburgs bastion, och granaterna glesnade fiendens leder, hvilka ryckte hastigare tillbaka än framåt, rOm en ball timma befinna sig herrarne i en belägrad fästning, hörde jag en högre ollicer säga i gär eftermiddag. Vi hafva också i dag väntat att få se, höra och känna fiendtliga granater inne i staden, och hafva sökt att göra oss förtrogna med tanken på det obehagliga vid ett bombardement, hvilket skall vara af en något hvassare natur än slesvigholsteinarnes i sta kriget. Det tycktes älven i går afion som om lienden tänkte gcnast börja med att uppkasta skansar, men nu på eftermiddagen har han drugit bort sina vedetter och kan hvarken ses eller höras. Enligt ett privatbref från grannskapet af Kolding har fenden der i trakten redan för flera dagar sedan börjat företaga systematiskt ordnnde plundringståg för att indritva lifsmedel och h bade t, ex. den by, der brefskrifvaren är boende, blifvit besatt af en afdelning utaf Alexeudergardet. som spärrade alla utgångarne och nu började genomsöka husen samt bortsläpa allt ätbart som förefanus. Emellertid qvarlemnade de dock på de flesta ställen, på invånarnes anbållan, några litsmedel. När de togo hästar, irklarade de. att betalning för dem fram