Aftonbladet – 16 mars 1864, sida 2

j jalltid kringlöpa, och att detta var snarar legnadt att framkalla än förekomma ny: folksamlingar lärer till fullo inses af enhvar som aldrig så litet känner menniskonaturen Vi äro fullt och fast öfvertygade, att et motsatt förfarande, som ådagalagt att mar ansåge sig vara förvissad om att lugne icke vidare komme att störas, skulle ht högst väsentligen bidragit att förebyggs hvad som tyvärr nu inträffat, och sådan hade alldeles icke behöft slappa den vaksamhet, som klokhet och försigtighet unde: alla omständigheter föreskrifva. Hvad åter beträffar relaterandet af de oförrätter, som enskilda medborgare lidi genom polisens laglösa beteende, så hade ett uraktlåtande deraf visserligen icke ledt till något annat resultat, än möjligen att landsorten hållits i okunnighet om hvad som tilldragit sig, såframt nemligen alla tidningar iakttagit samma förfarande och lifall det kunnat antaga: att icke landsortsItidningarnes korrespondenter dragit försorg om underrättelsernas spridande. Häri hulI vudstaden gjorde detta relaterande af förhållandet visserligen icke mera bekant än det var förut, ty enhvar, scm icke under den sista veckan lefvat såsom en snäcka i sitt skal, vet mycket väl att hela staden knappast talat om något annat än polisbetjeningens beteende. Man missförstår helt och hållet den fria pressens kallelse och hela dess väsende om man tror, att ett fördöljande af sådana af hvar man kända förhållanden kan vara på något sätt gagnande eller att tvärtom ett uttalande af den allmänna meningens på rätt och skäl grundade omdömen någonsin kan blifva skadligt. Det är erkändt för en axiomatisk sanning, att då en jäsning eller ett allmännare missnöje råder, är tryckfriheten att betrakta såsom ett slags säkerhetsventil, förmedelst hvilken öfversvallande känslor finna ett tillfälle att gifva sig luft, utan hvilket ofta förödande explosioner skulle kunna inträffa. Och vi anhälla dessutom få fästa vår officiella kollegas uppmärksamhet på hvad pressens uppträdande specielt i detta fall verkligen uträttat. Till en början gjorde det med ens slut på polisens våldsbragder, öfver hvilkas förnyande sedan i tisdags i förra veckan man ingen enda gång haft anledning klaga. Vidare har det bragt i dagen det sanna och verkliga förhållandet och derigenom bidragit indirekt att göra ett slut på de högst öfverdrifna rykten, som varit gängse och hvilka utan tvifvel skulle ha blifvit allmänt trodda, om allmänheten sett. att pressen afsigtligt fördolt hvad som händt. Pressens uppträdande har dessutom framkallat en till sinnenas lugnande särdeles egnad uppmaning från öfverståthållareembetet till dem, som blifvit våldförda, att derom göra anmälan, på det laga beifran må kunna ega rum. Hade det än ytterligare kunnat förmå någondere af de mynigheter, som ha sig ålagdt beifrandet af embetsfel, att visa det äfven polisstyrelsens beteende ådragit sig förtjent uppmärksamhet hos dem som vederbör, så skulle detta ännu mer ha bidragit att afleda den rådande förbittringen, att stärka tron på lagens skydd mot våld och oförrätt, samt att aflägsna alla sådana tankar på sjelftagen hämnd, hvilka beklagligen läto sig förspörjas i uppträdena sistlidne söndags och måndags aftnar. Om deremot Stockholmspressen, följande polisbladets exempel, slutit ögon och öron till för allt hvad som tilldragit sig i hufvudstaden och drifvit partiskheten derhän, att icke hafva ett enda ord attsäga om det, hvarom hela staden talat, tro vi visserligen icke att sådant bidragit att lugna sinnena, och minst ef allt hade det bidragit att åt pressen bereda den tillit och det förtroende hos allmänheten, som utgöra vilkoren för att: dess ord skola hafva något inflytande, då de uppmana till sans och ordning samtl varna för sådana föraktliga och brottsliga dåd som de, hvilka i söndags och måndags aftnar på åtskilliga ställen föröfvades. AO KO KD RR RP DD MR ot a