— I Öresunds-posten skrifves den 12 Mars: Såsom bevis, bland oräkneliga andra, på penningställningen i våra trakter torde böra nämnas, att på en enda dag, den 1 sistl. Mars, afkunnade landshöfdingeembetet resolutioner å härvarande filialbanks ombudsman, rådmannen Wåhlins ansökan om inbetalning af lån utaf ej mindre än 2, säger tjugutvå, åboer och små arrendatorer häromkring. Man kan göra sig ett begrepp om, huru äfven de allraminsta jordbrukare varit invecklade i bankaffärer, då man ser, att alla dessa lagsökte personer tillsammans ej äro skyldige banken mer än 4000 rdr, som genom Karlson blifvit uttagne och qvitterade. — Mångfaldiga klagomål öfver fattigdom och elände hafva ock ingått från några socknar, tillhörande en bortarrenderad större egendom. De arma arrendebönderna, sedan de förmåtts, till en del genom moraliskt tvång, att lemna sin bättre jord samt att flytta ut till en ofruktbar utkant af egendomen och sedan man skaffat dem en kredit, hvilken snart tagit en sorglig ändalykt, stå nu på bar backe, lagsökta, dömda och förmodligen snart vräkta? från hus och hem. med hustrur och barn.