Aftonbladet – 15 mars 1864, sida 3

Underrättelser från Danmark. Någon sammanblandning i de telegrafiska uppgifterna angåenne nyligen timade strider i Jutland tyckes ha egt rum och är lätt förklarlig, emedan danskarne numera icke ha någon annan direkt telegrafförbindelse mellan öarne och Jutland än den, som sätter Fredricia i samband med Middelfart på Fyen. Då nu Fredricia är af preussarne cerneradt, äro förvirrade uppgifter helt naturliga. Såvidt vi kunna sluta af de underrättelser, som ingått, innehade danskarne tvenne ställningar, nemligen Fredriciaoch Veileställningen, den 8 dennes, då tienden om morgonen samtidigt på båda hållen angrep dem. Fredricia-ställningens södra förposter stodo vid Elbodalen, nära Gudsö, der de, bestående af 20:de danska regementet, angrepos af en fiendtlig styrka af alla vapen. De trängde starkt på, isynnerhet vid Heise Krog och Henneberg, der kapten Daues kompani trängdes ut ur sin reträttlinie och drefs ända ned till det nära Lilla Bält belägna Snoghöi, hvarest kompaniet blef tillfångataget efter ett tappert motstånd, enligt uppgift af ögonvittnen från det midt emot på Fyen belägna Hindsgaves udde, Den öfriga delen at förpostregementet drog sig tillbaka, utan att forcera motståndet, och intog en förpostställning bakom det nära Fredricia belägna Erissö och vidare derifrån på cirka 1200 alnars afstånd utanför öfversvämningen och det befästade lägret. Fienden besatte Sandalshuse, Fuglesangs Skog och Stoustrup, och står således nära inpå Fredricias öfversvämningsverk, der hans styrka i 1:sta linien den 8 uppgick till cirka 6 bataljoner infanteri; 1 eller 2 sqvadroner och 1 batteri; styrkan af dess resery kunde man ännu icke känna. Danskarnes 4:de division, hvilken efter Dannevirkes utrymning under HegermannLindenerones befäl drog sig in i Jutland innehade der den 8:de, enligt hvad det vill synas, en ställning norr om Fredricia, vid Veile med framskjutna förposter. Samma dag kl. 9 f. m. angrepos dessa af österrikarne. Mellan kl. 3 och 5 på eftermiddagen utvecklade sig en större kamp af infanteri och artilleri söder om Veile, men sedan hufvudstyrkan öfvergifvit denna stad, kunde ställningen ej längre behållas, hvarföre den lemnades kl. 5!4 och återtåget riktades norrut, hvarpå förföljandet fortsattes af fienden, isynnerhet med artilleri, 10 eller 12 kanoner i höjd med Juelsborg vid Horsens, dit fienden väntades förfölja danskarne. Den officiella danska rapporten anser den 4:e divisionens förlust icke hafva varit stor. Ur några bref från Als till ?Berl. Tidende? meddela vi: Den 29 Febr. Klockan är 9 på aftonen. Vi se öfver Sönderborg himlen röd som af en eldsvåda. Bönderna äro oroliga och fråga, om fienden kunnat sätta staden i brand från Broagerlandet. Det är ett besynnerligt elimtande i detta sken, hvilket plötsligen släckes efter att hafva varat en timmas tid. Vi officerare undersöka kartan. Kompassen kommer fram, kartan utbredes på bordet och orienteras efter kompassen. Sigta vi nu öfver kartan efter ljuset, går linien på kartan rakt öfver Sönderborg, Vemmingbond och inne i Broagerlandet. Det är förmodligen en eldsvåda derstädes. Den 1 Mars. Hemkommen från Sönderborg, der jag förfrågade mig om branden, fattar jag äter pennan, för att berätta, att ljusskenet i går afton icke förskref sig från någon eldsvåda, utan från — det elektriska ljus, som blef pröfvadt. Dess styrka är mycket betydlig och dess nytta i fält skall vid flera tillfällen vara stor. Här på Als ser man fälttelegrafen använd med tillhjelp af de enklaste och naturligaste medel. Als och Slesvig hvimla af de så kallade lefvande häckar, hvilka omgifva de enskilda egolotterna. Dessa häckar äro mycket täta, på många ställen nästan ogenomträngliga, och utgöras af pil, hassel, al och hagtorn: Den vilda törnrosen blickar äfven fram här och der och täflar under sömmaren med björnbärsrankan om att smycke dessa långa, ståtliga, grönu kedjor. Under denna tid, då de lefvande häckarne. ändu stå som döda, kan man öfverallt se igenom dem, och man varseblir då på många ställen en lång, tunn tråd, hvilken hvilar på de hopyridna grenarne. Det är fälttelegrarstråden, som man på detta gätt skaffat en billig bärareapparat. Då våren klädt häckarne i deras gröna drägt, skola telezreftrådarne alldeles försvinna för ögat. Man skall då kunna passera längs vägarne, utan att ana, att det några få steg ifrån en till höger och venster pratas lifligt om saker, som röra en sjelf. som angå land och rike, Från preussiska högqvarteret skrifves, att nu snart hela den kongl. preussiska familjens manspersonal finnes samlad i Slesvig,