Aftonbladet – 12 mars 1864, sida 4

s ling för stycket behöfver till betesmark för fåren, utan de följa ör sim ölverlagsna siughet Iranuor UCcta Blagtcetli Fe af det fyrbenta slaget, ej från början af vintern I gj valt ett hemvist, som nog kunde af honom finnas Få vara af menniskohinder tillredt för menniskors w behof: utan hade han förmodligen blifvit skrämd CO; tt måhända derifrån längt affägsna instinktI 53 mässigt och försigtigare tillredda ide — ty det säges, att blir björnen från ett sådant vinterläger uppskrämd, så luffar han mänga mil, innan han äter lägger sig — och vid slik färd tagit ladan A med dess beqväma innehåll i besittning, såsom ett nödläger i den stränga kölden, som natur30 ligtvis, ehuru vårt lands birma ro väl bekanta I 7. med den strängaste köld, Tikvil m hafva nålår got starkt tvingande för en ur sitt ide vppd W ven björn. Nog af: det bar sig ej bättre till för F nalle, än att bonden, som egde ladan, frampå vintern behöfde anlita henne, och för sådant ändamål en vacker dag vid briljant slädföre och gnistrande vinter, så att det small ihusknutarne och knakade i träden, utsände sin dräng medl god häst, vedsläde och derpå, såsom allmogen JA vid slika körslor brukar, en bakvänd h ra, 1 till den på en backe vid en sjö belägna skogs-liz I m Zz ladan, att hemta hö. Drängen förde kördonet, med hästen för, så nära med sidan intill ladans ingång han kunde, för att kunna omedelbart derur välta höet på slädan. Men — o förskräckelse! — m just som drängen steg in i ladan, trampade han på något mera kompakt föremål in bara höet, I och en förskräcklig best till björn med bister uppsyn rusade med fart upp ur höct, förbi drängen och flux ut igenom dörröppningen, men ock 1 ned just i hökärran. hvilken han i den blinda hastigheten ej blef beredd hoppa öfver och ej fick tid krana sig öfver dess temligen höga håf, innan hästen, skrämd af det ovanliga i tilldragelsen, lade till skens allt hvad tygen höllo, ned för backen, längs efter sjön åt hemmet till; och den stackars nalle, utan tvifvel å sin sida förbluffad öfver den förskräckliga, opåriiknade skjut9. sen, hade ej annat råd, än hugga tag med en I ram i hvardera sidan af håfven, för att hålla sig fast. och, sittande som en menniska, låta sig, l1 ehuru ofrivilligt, bortföras likasom med strömh men. Sedan nu den af förskräckelse för tillfället nära stelnade drängen något sansat sig, hunkade han, så fort han förmådde, vintervägen tillbaka. På sjön mötte han några körare och frågade dem. om de ej mött någon häst med släde och hökärra derpå, samt fick till svar, att de visserligen mött en häst med ant fordon, men att en herre i björnskinspels satt uti hökärran, hållande med händerna 1 kärrhåfvarne, och hästen springande af alla krafter. Emellertid hade hästen med ohejdad fart på den glatta vintervägen. med fordonet och björnen, som sålunda eJ fick tillfälle att komma ur, framkommit till bondens bostad och satte af rakt in i det rymliga kärrskjulet, hvars dörrar stodo öppna. Bonden sjelf var tillfälligtvis ute på gården. när han fick se hvilken resenär han opåtänkt fått till gäst, och skyndade sig tillsluta dörrarne ; och på så sätt fångades den väldige björnen lifslefvande. Hvad öde sedan öfvergick honom, kan hvar och en finna, när det tillägges, att han ej kom lefvande ur detta sitt sista fängelse. Bonden fick således väl betalt för Skjut ty hästen tog ingen skada af sin frivilliga ngning att skafia hr nalle så fort ske kunde till sin bestimmelse. (Wen. TJ — Djurarternas omvexling. Den engelska tidskriften Natural Iistory Review meddelar i en afhandling i detta ämne följande skrifvelse från de naturfc re, som regeringen utsändt till Nya Zeeland. Infi dingarna bruka säga, attlikasom l. den hvita mannens råtta fördrifver den inhemska. den europeiska flugan bortjagar vår och klöfvern dödar våra ormbunkar, så skola maoris försvinna och de hvita männen intaga deras plats. Det är märkvärdigt att iakttaga, hvilka botaniska och zoologiska förändringar försiggått, efter det Cook satte sin fot på Nya Zeeland. Nägra svin, som af honom och andra sjöfarande skänktes ät infödingarna, ha till den grad förökat sig, att det nu är omöjligt att utrota dem. De löpa omkring vilda, och det finns hela landtsträckor, der de tillskansat sig herraväldet: marken är likasom upplöjd af deras bökningar. Några landtmän ha afslutit formligt kontrakt med personer om att döda dem, och de gifva ungefär 16 skilvid en enda dylik jagt dödades icke mindre in 22,000, utan ati någon synnerlig minskning förmärktes. De skada icke blott genom att tillegna sig den jord, som landtmannen de drägtiga tackorna och äta upp lammen, så snart dessa komma till verlden. Galtarna äro ofta af betydlig storlek med lång, svart borst och ofantliga betar; de likna alldeles vildsvinen på 4 t a I n ul I förslag i eller fem broar af mindre betydenhet Den stora I den skall sj I menter, liknande de streck, som en förtviflad skolArdennerna och äro lika vilda och och modiga a. Ett annat intressant faktum -är, att ka råttan förekommer der; den har allotat den inhemska, finnes öfverallt och ket stor. Efter denna följer den euroka rättan! der den visar sig, bortdrifver den ! stan öfverallt den norska råttan. Af andra fyrfota djur finnas hornboskap, hundar och kattor i vildt tillstånd. men icke i synnerligen stort antal. Den europeiska husflugan är iätven införd; der den förekommer, försvinfier den nyzeeändska blå flugan. som icke tyckes befinna sig väl i hennes sällskap: men denna curopeiska inj sekts spridning går mycket långsamt för sig hvarföre nybyggarne, som känna dess gagn, föra den med sig i flaskor och dosor till sina egendomar inne i landet.? —Jernvägsoch andra förslag i London Aldrig har någon stad hemsökts af så många projekter på en gång som London nu, och ej heler ha någonsin förr så många planer. som anga hufvudstaden, blifvit på en session framlagda tör parlamentet, eller så djerfva ideer utkläckts med så öfverraskande förakt för kostnaderna. Nitton ill jernbansanläggningar ha nemligen framstälts, och af dem skall en stor del komma att beröra City. Två bolag ha för afsigt att inköpa och begagna tunneln under Themsen, och tre andra vilja slå broar öfver floden till en höjd af hundra fot öfver högsta vattenståndet; fyra o ifråga att uppföras enligt andra förslag. Atskilliga banor skola taga den nya uppdämningen långs utåt Themsen i beslag, under det att andra välja ett ännu fuktigare ställe midt i floden. Om dessa förslag komma att sättas i verket. skola de offentliga parkerna och trädgårdarna bli genomskurna och genomtunnelade, att icke tala om de offentliga och privata husen, hvilka al projektmakarne behandlas med stor likgiltighet: cnIdast kyrkorna skola skonas, af hvilken anledning mången linie bugtar sig likt en orm: hvaremot I man icke tyckes ha fridlyst kyrkogårdarna. En engelsk tidning yttrar om de jernvägsplaner a spindeln ämnar nna sin väf kors r verldens största och rikaste stad: ra staden i trekauter och Cirkeln och tvärs ö ae a om dessa m n i 11) go ritar med griffeln på sin tafla efter en mält måltid på en klassisk författare. Ett utskott af fem medlemmar af öfverhuset och fem af underhuset är tillsatt, för att afgifva utlåtande ångfaldig tInsamlingen tt för danska soldaters i behof stadda hotstrur och barn,