Aftonbladet – 12 mars 1864, sida 3

jer prydd med en mångd marmortallor, synes man hittills hafva skonat. Sjelfva monumentets metallmassor skola redan ha ankommit till Altona. Kreuz-zeitung ogillar hela åtgärden med minnesvården och menar att man lugut borde låtit den qvarstås civilkommissarierna synas emellertid fortfarande låta inverka på sig utaf det ihvarje afscende föraktliga bandet al några tyska i agilatorer I Flensborg.? I) — I Regeringen har beslutit låta verkställa val till riksrådet äfven på den slesvigska ön Femern. Valen till riksrådets folkting e skulle ske der i da dl) Från armen på Als skritves: Bland våra . I soldater och officerare hör man ofta talas -Jom, såsom mycket lättande anfall för fienden, att hans soldater alltid rycka ut till strid utan tornistrar, medan våra deremot alltid måste hafva full packning. Så länge 1) Yi voro ute på marseh eller innehade en ! -Iställning, hvarifrån reträtt var lätt tänkbar, I kunde häri ej göras någon ändring, men, j sedan vi kommit i ordning när på ön, har i, det gifvits befallning att afdelningar, som Iryceka ut på förpost eller gå på arbete . 1 skansarna, desstörinnan få aflägga sina tornistrar och att jemväl när det göres alarm till hastigt utryckande soldaterna få lemun qvar sina tornistrar i gvarteren. Det är klart hurn betydlig lättnad denna! anordning medför åt söldaten, hvilken san-! nerligen kan behöfva att man på alla möj! liga sätt lättar hans rörelser. General Littichan har rest till Köpenhamn, dit han är kallad för att öfvertaga I petälet ölver hela artilleriet. Man anser! I styrelsen ha förfarit mycket opassande, då den bara genom ett telegram underrätI tade valen — som naturligtvis ingenI ting till las om hans afskedande från 1 befälet öfver urmön, hvilket wan hade provisoriskt öfvertagit, och utt) I krigsministern icke åtminstone genom handbref meddelade honom de ieke personliga anledningarne till den nya utnämningen. ! Jan har tagit med sig till Köpenhamn ett par ar vara skickligaste artilleriofficerare. Den komitt, som är tillsatt för att un4 dersöka orsakerna till soldaternas stora uta imattning före återtaget från Dannevirke, är. redan i full verksamhet. Den har haft tre! eller fyra sammankomster och till divisioI nerna skickat uppmaning att inkomma med ji sädana upplysningar, som kunna tjena till att bringa förhållandena i rätt dager i I dessa dagar ha åter eit par utländnin;s gar hitkömmit. Utom den redan omtalade L korrespondenten till le Siecle, Oscar Cometi jtant, ha vi här en engelsk ötverste för 10:de I) regementet, Langdon, en kunnig och intreså sant man, som tjenat 16 ar i Indien och nu v gjort en liten nttlykt till norden för att vara f vittne till det krig, som nu i så hög grad jo sysselsätter Europas uppmärksamhet. sd an krigsskådeplatsen i Jutland skrif-!0 ves till Fedrelandet under den 3 dennes 8 bland annat: I Andtligen! vårt kavalleri har slutat med j att låta taga sig tillfånga och funnit det passande att vända om förhällandet. I en h by vester om Veile (Vorbasse är de namn) höll sqvadronen Moe hästmönstring: hästarne : voro afsadlade och sqvadronen anade intet !A ondt. då, enligt hvad det berättas. en bonde kom på sitt ök sättandes inpå gården och Ju rapporterade, att de tyska husarerna komIK i d mo upp mot byn, allt hvad 1, höllv. Ryttmästaren, som ansåg det hölligast att rida dem till mötes, för att bjuda dem väl-!C komna, kommenderade: Sitt opp! Galopp!? G vi s och nu bar det al ut från gärden på de osadlade hästarne. Tyskarne, enligt deras js egen utsago 3 sqvadroner. kommo rusande fö fram på sina små lätta kritter, de våra st klämde sig närmare tillsammans. och nujr håt det ati karrier med en oemotståndlig !si choe mot fienden, hvars främsta leder veko i i sammanstötning med dem. fangst af 33 husarer. bland te sa en officer och 1 läkare. nt Tyskarna äro dock ett egendomligt folk, ki det är ej nog med, att de på det skumlish gaste sätt i verlden kränka grafvens frid, de enom att sönderbryta och boörttaga lejonIm ninnet öfver vara hjeltar från förra kriget, hi -— de finna det tll och med i sin ordning, !ul att i sång törherrliga dem, som förgripit se oe på det ståtliga verket. I tidningen ly Retorm finnes sälunda en dikt till ära så ör de båda timmermansgesäller, hvilka vi-!ge ide det oerhörda modet, att våga resa från ! oc Altona till Fleusbe för att slå svansen fl af lejonet. Hufvudpunukterna i dikten med30 delar jag här: tr sti Der Löve von Idstedt. Len Eine Geschichte vom Sechwanzausreissen. In Altona da sassen . LÅ Der wackern Genossen zwei, SS Lorenzen war es und Heine. fr: Sie sassen und tranken dabei. Ino ; i Da vief der Bine: Was sitzen ha So ruhig wir hier auf der Stel. Op is giebt ja noch gute Arbeit De Fir manchen riist gen Gesell. ti Wenn auch die Klinge zu fiähren I ha Anjetzt noch nicht ist an der Zeit mt So harrt ein Werk doch schon unser. de Sein Sehauplatz ist gar nicht so w IKE Es ist auf schleswigschem Boden fö Der Löwe, den lang man geschaut i ha Wir gl n, es ist nur ein Esel, lik Gehöllet in Löwenhaut. me Gesagt, gethan -mit Schnelle ine örsehienen die beide ganz still, da Sie rissen den Schwanz aus dem Löwen, — ! 1 Der wagte nieht einmal Gebrull ti ! ho bei TT nn AI sOI UTRIKDS. or — Ro FINLAND. Ch Enligt vårterminens studentkatalog utgör val e närvarande studenternas antal vid Hel-jant ingfors universitet i teologiska fakulteten lår 0. juridiska 123, medicinska 34, filosofival ka fakultetens historiska filosofiska sektion tåg 23 och i dess fysisk matematiska sektion iter 09, eller tillsammans 419. sva