Aftonbladet – 12 mars 1864, sida 3

Om guldproduktionen i Falun. Til Redaktionen af Aftonbladet. Uti Aftonbladet för den 4 dennes finnes intagen en artikel af trenne herrar ledamöter utaf styrelsen för ett förut här existerande bergsbrikeeller s. k. sambruksbolag. hvilket bola egentligen upphörde med den 1 November 1862. då det allmänna sambruket vid Stora Kopparberget infördes, Denna artikel innehåller några upplysningar, med anledning af min artikel i Aftonbladet för den 4 sistl. Dec, i afseende å hvilka upplysningar jag anser mig böra begärs plats i Aftonbladet för några erinringar. Det upplyses? i dessa herrars skrift: 1:0 att innan hr dr Stapff anländt till Falun hade hr direktören A. E. Molin ur Falu koppar uttagit och samlat guldoch silfverhaliiga residua till ett värde af 2515 rdr 20 öre riksmynt. Jag behöfver här blott afskrifva följande punkt i min artikel den 4 December, hvilken följde omedelbart efter redogörelsen för de på berg skolans laboratorium, våren 1860, funne guldoch silfverhalter i Falu koppar: Sedan förhållandet med kopparens stora guld och silfyerhalt blef bekant, lät direktör Molin — som för ett enskildt bolags räkning redan anlagt en svafvels syrefabrik och medelst koppars upplösning i svafvelsyra tillverkade kopparvitriol, som den tiden var en för wäpreparering lätt afsättlig vara -— ligodogöra samlade residua efter kopparens upp; lösning, hvarigenom omkring 2 skålpund lå jemte något eilfver erhölls. — Detta hade skett före hr Stapfis hitkomst och jag erkänner gerna förtjensteu i denna hr Molins verksamhet; men guldoch silfvertillverkningen i Falun på detta vis, utur oanrikad koppar, kan säkerligen icke bära sig under andra tider. än då kopparvitriol r säljbar, 2:0 att inan dr Stapffs resa utrikes för hergslagets räkning blifvit ifrågasatt, hade hr Molin, etter i Tyskland redan erhållna upplysningar, iaför ledamöterna af styrelsen uppgifvit den metod för guldets tillgodogörande som något sednare sattes i gång och fortfarande här aänvändes.? R Då dr Staff 1857 vid Klefva smälte nickelbaltig magnetkig (förande litet guld) med tillsats af qvarts från Ädelfors, visade sig att föga guld blef qvar i skärstenen utan hufvudsakligen ångick nasarne. Detta föranledde böfom att, under len utländska resan, vid besöken på kopparverken vid Oker, Kitzbuchl, Klaussen m.fl. ställen, der silfver och guldhaltiga kopparmalmer förarbetas, söka utur smältoch -profböcker utforska uldets förhållande i smältning med koppar; och varvid befanns att den förut erhållna kopparem innehöll den ojemnförligt största delen af qubbet. AM förhållandena vid Oker, stiger hr Staptt i det iryckta förslaget, kunde utur olika gilfeersorters dhalt beräknas att den första råkopparn, uti 1.3 proc. af malmens kopparhalt, upptager 80